Vilken fin dag det har varit idag! Efter att Tobias släpat upp jullådan så satte jag på klassiska christmas carols till vilka jag sorterade och pyntade järnet. Och fint, det blev det! Det enda som fattas nu är granen, men den får inte komma upp förrän första advent.


Efter pyntandet åkte jag iväg för att möta mamma. Vi skulle gå på vinterpromenad runt Karlberg och jag hoppades verkligen att solen skulle skina och att snön skulle glittra. Men... istället vandrade vi i ett väldigt ihärdigt snöfall tills vi kom till västermalmsgallerian där vi drack te för att sedan fortsätta för lite julshopping på Åhléns. Ljuslyktor, grönmossa och hårfärg var några av sakerna som fick följa med hem.




Efter en heldag med mammis åkte jag hem, med nyfärgat hår och pysselandan på högsta nivå; dags att fixa iordning nya ljusstaken med mossa och pynta färdigt!

Kyckling i ugn med blomkålsmos till plus en sås med hönsbuljong, creme fraiche, grädde och massor av dragon.

Äntligen!
För snart 2 veckor sedan skickade jag iväg ett blodprov till Norge för att se hur det står till med balansen av fetter i blodet, min Omega 3 nivå, omega 6 nivå, fettsyrabalansen och få en sammanfattande fettsyraprofil.
Jag skrattade lite när jag såg nivåerna, det syns att man äter lchf och inte inte är fetträdd! :-) Men mer omega 3 behövs, det står ju klart.








BOOOM *spränger mättat fett stapeln* haha!

Här följer en liten film som visar hur man går tillväga om man också vill testa sina värden

Vår plan var storslagen: att åka till mässan på kvällen och utnyttja att folk vanligtvis inte trängs en fredagsafton i Älvsjö. Och vi hade rätt så rätt! Jag hade sett mer av träningsinslag och mindre av hokus pokus, men skönt var det att flanera omkring och titta i lugn och ro. Och visst blev det shopping! Vi hittade en grym massagemaskin som jag invigde direkt när vi kom hem, ömma lår fick sig en genomkörare.

Men det bästa var ändå de helt makalöst smarta "ljusen" vi köpte, det är alltså små plastbrickor i form av lotusar. I mitten är där ett hål i vilket man sticker ner en veke man gör av lite ihoprullat hushållspapper! I behållaren som ljusen ska vara i häller man vatten, och någon slags prydnad om man vill. Sedan tillsätter man någon vegitabilisk olja, som rapsolja. Sen är det bara att tända ljusen! Man kan somna ifrån ljusen, för när de brunnit ut så ligger de ju i vatten som släcker eld.

Köpte även Revitalash, som jag läst om i diverse skönhetstidningar. Utlovar längre, fylligare och tjockare ögonfransar - så nu ska jag bli som Kajsa Anka. *blink blink*

Mest folk som lämnar. Success!

Vi skippade både mat och båtmässan i år.

Ekoljusmontern

lotusarna man släpper ned i vattnet

Indoor walking alltså.. Någon som testat? Är det kul?

Shopping! Massagemakapär, Detoxte, Revitalash och samples från Faith in Nature. Vi gillar mässor!

på att städa. Det går aldrig att städa lite grand för mig. Nu har jag legat på knä och skrubbat golvlister. Jag har städat så många timmar att dagen nästan är slut, och har sovrummet, datarummet och toaletten kvar. Ihärdigt!

Jag har möblerat om, tänkt ut födelsedagspresenter till världens bästa kille ♥ och bestämt mig för att ansöka till utbildningen. Jag har peppat med fetbra tankar om hus asjävlagrym jag är, om man ska svära.

Jag har arrangerat ett mopsrus via forumet MopsMaffian, men om det är några utomstående mopsläsare (Gunwald eller Melker kanske?) som vill komma så är det bara att dyka upp i Tanto hundgården nu på lördag 13/11 kl 11.00. Glada, galna mopsar utlovas!

Idag har jag fått ta del av väldigt sorgliga nyheter.. om min gamla ponny Musse. Jag har ventilerat många saker på bloggen, men en återkommande sak är vad som hade hänt om jag inte sålt honom... min saknad efter honom och ridningen... Min ånger att jag sålde honom.

Som fyraåring köpte jag honom. Jag gjorde ALLT med den hästen. Tillsammans med Fia och Tina hade vi så mycket hyss för oss i stallet att om de vuxna hade vetat hälften av vad som föresegick när vi var ensamma på anläggningen hade de nog blivit gröna i ansiktet.

Kommer så väl ihåg den sista ridturen vi tog innan transporten till nya hemmet skulle gå samma kväll. Solen sken, det var höst och krispigt i luften - solskenet färgade hans päls alldeles röd. Hans yttepytte små ekorröron som alla gjorde narr av var spetsade framåt, pigg på vad som skulle hände härnäst. Folk i stallet hade till och med ett eget namn på ekipaget Josefine och Musse... Mussefin.
Han gjorde allt som stod i sin makt för att gör mig glad och nöjd. När vi hopptränade för Johan Lundin skulle vi öva på snäva svängar och träna omhoppningssituationer. Jag satsade allt på ett kort men kom för långt till höger om hindret. Där stod en stol och Musse tänkte - vi klipper den istället. Folk på läktaren utbröt i ett "åh men Musse då..." Den mest godhjärtade ponnyn jag hade äran att någonsin stöta på.

Vi placerade oss på andraplats i vår första dressyrtävling -99. Jag råkade rida fel och missade ett varv på stora mittvolten. Det gick då ett sus genom publiken, precis som på Scandinavium. "Åh nej...." Publiken ville verkligen att vi skulle vinna.

Nu behöver jag inte leta efter dig och undra vart du blev av. Hoppas Trapalanda är precis så fint och bra som man i sina barnsliga fantasier föreställde sig. Sov Gott fina Åstratorps Musketör.

Kommer ni ihåg Tv programmet Flipper? Ric O'Barry har gått från att vara den som tränade Kathy och Susie (som spelade Flipper) till att resa runt hela världen och försöka fria delfiner.
Ikväll visade SVT1 dokumentären The Cove, och på The Coves svenska hemsida kan man läsa denna beskrivningen. Jag är för upprörd för att formulera en adekvat, ingående beskrivning. Kolmården, som har ett delfinarium kommenterar filmen såhär

Delfinslakt är ett begrepp som är främmande för de flesta svenskar. Men, vad många inte vet är att, till följd av vår fascination för djuret slaktas årligen tusentals delfiner. Under den så kallade delfinfångstsäsongen, som pågår i den japanska kuststaden Taiji mellan september och mars varje år, för att hitta perfekta exemplar av delfiner till världens djurparker, slaktas de tusentals delfiner som inte håller måttet.

I den modiga dokumentären The Cove har filmaren Louie Psihoyos tillsammans med eldsjälen och före detta Flipper-tränaren Ric O’Barry, lyckats ta sig in i den tungt bevakade viken där slakten av delfiner sker. Genom filmen kan äntligen Taijis mörka hemlighet som Japanska myndigheter arbetat hårt för att dölja exponeras i hopp om att slakten ska upphöra.

The Cove har uppmärksammats enormt världen över sedan den visades för första gången på Sundance Filmfestival i år. Filmen har vunnit en mängd priser, tillägnats ett avsnitt i South Park, gjort aktivister av Hollywoodstjärnor som Ben Stiller, Hayden Panettiere (Heroes) och Zooey Deschanel, och den stöttas officiellt av bandet Coldplay och Paris Hilton. Inte minst har uppmärksamheten kring filmen påverkat Japanska myndigheter så pass att årets delfinslakt tillfälligt skjutits upp.

Jag har lagt till en knapp till höger i ett försök att sprida informationen om filmens budskap vidare, på Facebook kan man även skriva under namninsamlingen som hittills har signerats av 1,713,429 personer! På sidan till höger går det även att donera pengar, jag försökte skänka $50 men det verkade vara något problem med den aktiviteten just nu.
Genom att donera pengar, hur lite eller mycket det ärn är hjälper Ric O'Barry och hans mannar att folk inser sanningen i denna fråga.
Andra saker du kan göra är att påverka Obama, Biden och den japanska ambassadören i USA Ichiro Fujisaki genom att göra din röst hörd!

Jag har varit i Japan, men kan inte alls dra mig till minnes att vi ens såg delfinkött på menyer, och tur är det. Men det verkar som att befolkningen i resten av Japan är helt eller delvis oanande om vad som försigår i det egna landet, vilka metoder som används och vilka krafter högre upp som gör det möjligt..
Då det inte fungerade att donera pengar direkt till organisationen fick jag ta till näst bästa åtgärd, jag klickade hem Save Japan Dolphins armbandet där 25% av summan doneras direkt till kampanjen. På samma sida kan du även köpa andra supporterklädesplagg.

Ut i ottan med mops i reflexväst, skyndsamma steg och snabbaste tiden på morgonrundan hittills, jag och mopsen putsar bort minut efter minut!
Hem och svira om till gymkläder, utfodra fyrbentingen och så iväg till gymet. Körde ett sinnesjukt benpass där jag fick så mycket pump i musklerna att de darrade som asplöv. Samma fick jag i lördags i armarna. Känns gött! Lustigt nog "samkörde" jag med en annan tjej som också hade ben på schemat idag, hon körde dock fristång och var avsevärt mer vältränad än jag. Men vi var som varandras skuggor, gjorde nästan precis samma övningar oberoende av varandra.

Jag märker att det är magstabiliteten som brister när jag kommer längst ner i knäböjen, då "putar" svanken ut för mycket då jag inte orkar hålla emot. Försöker avhjälpa genom att lägga en yogamatta under hälarna, funkar ganska bra - men magen måste bli starkare helt klart.
Körde utfall med en fot på en bosuboll, där fick jag verkligen kontakt och det kändes som jag hade gasoline på väg att fatta eld innanför byxorna! Kan verkligen rekommenderna denna övning.
Men den i särklass jobbigaste övningen idag var när jag körde långsam sidospark med 1,25 kg på vristen. Utsidan av häcken är inte van vid att jobba så excentriskt och protesterade hej vilt!
Viktigt att tänka på är att man inte "tappar knät" när man vinklar ut underbenet, detta är riktigt tufft. Ninjan visar hur!


Efter att jag besökt söta Janina på ZINQ bestämde jag mig för att göra något jag tänkt på i flera år, och efter ett formulär, några frågor var jag accepterad. 30/11 ska jag lämna blod för första gången och det känns verkligen asbra. Sjuksystrarna vid blodcentralen Skanstull var så himla gulliga och vänliga.

Fantastiskt fin och söt blogg som T tipsade mig om igår. Trés bien/Very good!

I lördags var det så dags, för monsterpasset - tre timmar i spinningsadeln. Laddade upp med dunderfrukost, packade väskan och drog iväg till Hornstull. Glad överraskning att jag inte var ensam tjej! Visst, männen med superutrustning och sponsortext på brallorna var där, men även "vanliga" spinningsmotionärer som jag.
Under passets gång bjöds det på bananer och choklad, men jag kände faktiskt att jag hade laddat precis rätt så jag avstod.

Passet var väldigt meditativt, ledaren var enormt duktig på att förmedla en bild av att vi alla cyklade som grupp, vilka som var uppe och drog, vad vi mötte för landskap och vilken kadens vi skulle ligga på. Det var även ett pulspass vilket innebär att alla i gruppen kan se sin puls på väggen bakom spinningledaren. Jag såg till att ligga mellan 75-90% i ca 2h 30 min. Sista kvarten låg jag mellan 90-97% av maxpuls.
Jag kommer gärna igen, det var superkul! Men! Min häck! Jag kan säga såhär: tre timmar i sadeln nöter! hahaha.

proteinpulver, macademianötter till efter passet, två vattenflaskor och spinningskor. Utrustning man ej kan va utan!

mina nya Nakamurabrallor, sköna - men inte i tre timmar ;-)

I did it!

Annat som gjordes i helgen var restaurangbesök med familjen, halloweenbestyr i form av pumpabakelse, superhård överkroppsträning på gymet samt allmänt höstmys - det bästa!

Skulle bara handla hundmat - men kom hem med nytt halsband, superhjälte cape och ny pipleksak med högst enerverande ljudeffekt. Nessla = mycket nöjd.

Veckan som gick blev verkligen sprängfylld med träning av varierande kaliber, allt från meditation till långpass spinning. 850 minuter blev det sammanlagt, alltså ca 14 timmar! Angående det där superduper passet på Horsntull är jag nu anmäld, det blir hela TRE timmar spinning på lördag och jag såg att alla bokningsbara platser är tagna, men det finns fortfarande en del platser som släpps en timme före passets start.

Lunch idag intogs på Rival, som duggade av kändisar, Petra Mede satt i ett hörn och hennes röst bröt sorlet gång på gång - knappt så man kunde hålla på smilbanden. Sen stegade någon ur EMD in i lokalen och ganska snart därefter stegade vi ut i kylan för en promenad nerför Hornsgatan. In på Papercut på Krukmakargatan och botanisering bland alla de uppskattade serierna redan vi följer som de hade där; Breaking Bad, Arrested Development, In Treatment mm. Köpte med oss en för oss ny serie; Bored To Death, vi hoppas på det bästa!

Jag laddar inför långpasset på FS Hornstull och känner mig lite snopen över att det bara är 5 som har anmält sig, alla andra spinningplatser runt om i stan tar slut som smör i solsken - men inte detta.. På friskis hemsida står det dessutom att passet är 180 (!) minuter långt - jag hoppas någonstans inom mig att detta är ett typo för annars förstår jag varför folka tvekar inför ett 3 timmar långt pass. Sara hade säkert klarat biffen utan att blinka, hon cyklade ju i TJUGOFYRA timmar!
Passet, som förmodligen är närmare 105 minuter långt är inriktat på uthållighet och det känns skönt att sitta och mala, explosiv träning fick jag imorse när jag sparkade järnet med PT Christian under vårt näst sista session tillsammans.


Men det här hade ju inte varit helt fel! Spinning under bar himmel - Florida är platsen, Golds Gym.

Om jag vore bibelläsare skulle jag vara en dålig sådan, jag bryter (med eller utan hjälp) mot bud efter bud:

Ni skall fira veckohögtiden i början av veteskörden och bärgningshögtiden vid årets slut: Meh! Vi var ju på bio i New York då och såg Scott Pilgrim vs the world. (SE DEN!)

Allt förstfött av hankön skall tillhöra mig: Meh! Jag står och väljer ut blommor till köksfönstret och vänder mig om för konsultation, och där står han, helt stilla och allvarligt. He's mine!

Det bästa av den första skörden varje år ska ni ta med er till Herrens, er Guds, tabernakel: Meh! Vi skulle ju gå på skogspromenad precis då.

Följande budord är sammanfattade från 2 Mos. 34:1-29 och är icke-traditionella, ändock en genuin version av de tio budorden.

Igår kväll styrde jag min kosa mot Hornstull för att gå på ett Ki Box pass. Ett kampsportsinspirerat pass där man tränar slag och sparkar samt kombinationer. Då jag tränat kampsport med PT sedan i juni kände jag mig ganska säker på att jag skulle kunna klara av ett steg 2 utan större problem.

Pt session imorse, alltid lika roligt. Förutom när jag inte får till det! Jag vill kunna sätta sparkarna direkt, och idag med hook kick tog det sådan tid. Tid är frustrerande för mig. Om jag tycker nåt är roligt vill jag kunna allt på en gång, jag blir både sur och arg på mig själv när jag ser för mitt inre öga exakt hur sparken ska se ut, men sen när jag väl ska sätta den så beter min kropp sig som om jag vore en halvt förlamad åsna utan koordinationsförmåga.

Här är det faktiskt fortfarande fredag 17/9 vilket betyder:

Vi ska snart iväg till West Village och äta på en favoritrestaurang, Felix. Tack alla söta för grattissms! Ni ska bara veta vad jag fick göra som födelsedagsaktivitet i förrgår. Jag kan säga såhär: det nådde HÖGA höjder!!

Nu är vi i New York. East Village, i vår lägenhet för att vara mer exakt. Den är liten, gul och jättefräsch! Vi ska snart dra på oss mer somriga kläder för det är varmt på Manhattan. Käk och utsikt står på dagens lista.
Vilket mitt soundtrack är? Men duh!