crybaby

Ibland behöver man få gråta ut över att allt känns tungt -
sen torka tårarna, få en kram av pojkvännen, skypa med sin storasyster jättelänge från London, skapa en plocksida till tidningen, utöva Ki Balans, gå och äta med killarna, se Avatar 3D.

Sen är det lugnt igen.

one of those days when nothing you say is right

Åh hjälp mig du store... Tor. Eller Oden. Någon Gud i alla fall.

Jag är trött. Och inte sådär mosigt trött att "jag tror jag lägger mig på soffan i 20 minuter och sen blir allt peachy". Utan in i märgen trött. Efter träningen idag somnade jag direkt på vardagsrumsmattan (!) och fick snart sällskap av mopsen.

Jag vet inte vad det är. Jag äter mina trehundrasjuttiofem kosttillskott som påstås ska ge extra energi och stärka immunförsvaret, så någon förkylning tror jag bestämt inte att det är.
Jag ligger efter med leverans på plocksidor, artiklar och blogginlägg. Jag känner mig pressad, tiden går inte ihop då jag mest har åkt från punkterna A-F denna vecka.

Time to slow things down, beta av en i taget. Först ut: dusch. Sådär två timmar efter träning. Mumsodör på mig!

Nessla var också trött imorse:

Bra kommunikation från SJ

Jag är SJ Prio medlem. Och mitt/vårt tåg ställdes in i söndags. Jag älskar PR och kommunikation. Alltså var hela denna "väderskandalen" en stor fest för mig. Kommunikationsansvariga för företag som ska bistå med en felfri infrastruktur och samhällsstrukturer kommer till tals, och jag suger till mig deras sätt, bearbetar det och kommer fram till "ah. useful." eller "crap, do this instead" (nej, jag tänker inte på engelska - men ibland låter det jag vill ha sagt mycket bättre så)

SJ drog in resegarantin lagom till att de ställde in en hel drös med tåg. (här kommer uttryck som "crap, do this instead" till mig) Men det måste vara någon som har bistått SJ med en bättre lösning! Bättre på så sätt att man skapar en positiv relation till de drabbade resenärer som fått lida av Kung Bors nyckfullhet.

Detta meddelade SJ sina Priomedlemmar precis:

Det beslut som fattades, om ett tillfälligt undantag av restidsgarantin, togs på de grunder som då var kända. Det var ett juridiskt hållbart beslut. Stora delar av spåranläggningen var helt eller delvis ur funktion och inte framkomlig. Trots detta har vi beslutat att utbetala restidsgarantin till alla resenärer som drabbats av förseningar under perioden fredag 19 februari kl. 18.00 till tisdag 23 februari klockan 17.00.

Dessutom gäller fortsatt att vi återköper alla biljetter, oavsett biljettyp, om du väljer att avboka din resa, till och med söndag 28 februari. I det här läget bryr vi oss inte om juridiken. Vi gör det här för att visa respekt och omsorg för dig som resenär och som fått utstå mycket i vinterns snökaos.


Ser man på SJ, inte illa. Jag som utsatt resenär känner mig sedd och omhändertagen, och ni som stort läskigt företag utan någon medmänsklig touch känns genast mer humana.
Good for you!

my valentines

Här är vi och oavsett vilken dag det är på året så är det här mitt posse.


Overrated

Minus med vinterkräksjukan är att

inte kunna äta
inte kunna dricka
behöva samla sig fem minuter innan man går ner på gatan med hunden där man ber till ovanliggande krafter att hon med korrekt fungerande tarmsystem blir klar med blixtens hastighet
behöva ställa in Alla hjärtans dag festen som man sett fram emot i veckor bara för att man inte vill riskera sina vänners hälsa.
bli undviken av sambon som inte vill bli sjuk

Plus är

visstja, det finns inga plus. Jo! Bästa bantningsmetoden ever.

Jag känner mig riktigt blue. Jag hade så mycket planerat! Förbereda för denna roliga fest, artiklar att skriva, brunch att gå på.
Nu blir inget av det av. Och jag ligger här. Blir jag inte bättre snart, så vet ag inte vad jag gör.

I can't take this anymore.

Mamma, nu är det bara en dag kvar


rlx

Vilken skön känsla! Hela kvällen har gått åt att browsa fram de perfekta julklapparna till min familj, panda och extrafamilj. Nu är alla julklappar utom två klarade och jag känner en sån skön känsla i kroppen. Inget blev halvdant utan jag kunde i lugn och ro välja ut saker som jag vet att personen i fråga kommer att tycka om. Bäst (om man får ranka och det får man) tycker jag nog ändå att min pappas och 'svärfars' julklappar blev - kan inte vänta att få se deras ansiktsuttryck (Tobias får återge hur Jarl reagerade då vi fortfarande firar på varsitt håll, 72 mil isär...)

Nu ska jag sluta vara jätteförkyld och sova.

så mycket tankar

Helgen. Har varit tung, fysiskt och psykiskt. Men ur askan stiger fågeln Fenix, det vet ni eller hur?
Vill åter igen tipsa om Audio Dharma, där man kan lyssna på olika meditationslärares tal om olika ämnen. Igår lyssnade jag på forgiveness, och det var så otroligt bra. Lyssnade på samma talk om och om igen. Tänk, vad man har att lära. Och hur bra man kan må, bara man ger sig själv chansen att tänka rätt.

I survive on the breath you are finished with


till tobias

Sitter på jobbet och får tårar i ögonen och gåshud på armarna. Jag älskar dig.

gamla vänner

Jag och Mattias har känt varandra länge. Det märks när vi får några glas i oss, då kommer minnen tillbaka likt två gamla stofiler sitter vi och filosoferar, om kvällar när han bar päls på efterfest och andra lustiga händelser, och vad vissa skulle kalla hädelser.. Vågar vi oss ut på stan? Jo, men det tror jag väl. Jag är ju hans +1.
NU går bussen.

ser suddigt

Jag önskar att framtiden kunde vara klar som kristall. Istället är det väldigt mycket saker som är suddiga. Även min integritets gränser har suddats ut. Imorgon tänker jag stå upp för mig själv och presentera vad som gäller om man ska ha med mig att göra. Ingen får köra med mig. basta!

dedication

Igår vaknade vi vid 04... kunde inte somna om på ett bra tag. Låg och pratade i sängen samt skrattade åt vår lilla sovkorv som låg i sin bädd och snorkade. Och när det ljusnade ute somnade en av oss om. Eller, som jag sömndrucket påstod: jag tar en paus.

Klockan 8 pallrade jag mig upp och började sätta igång med bestyren inför söndag. Jo, söndag, för några timmar senare satt vi ju på tåget hit, till Gävle så allt inför Tobias fördrink på söndag skulle vara klart, systemet och tilltugg. Vi ska ta en fördrink här innan vi går ut och käkar Tobias födelsedagsmiddag.
För första gången på LÄNGE var vi inte sena till tåget, behövde inte stressa ett dugg utan kunde välja mat att ta med oss på tåget i lugn och ro... Sällan.

Kom hit till Mummaland och började på en tacjopajtillagning nästan direkt. Klockan 17 satte jag mig vid datorn med allt mitt ihopsamlade material från Hälomässan förra helgen, som tog upp halva bordet. Intervjuer, artiklar och listor skulle göras. Och som jag jobbade! Jag gav mig inte, det skulle bli klart så att jag helhjärtat kunde njuta av resten av helgen.

Fem timmar senare var jag tvungen att ta en paus, jag kände sånt tryck över bröstet och lite svårt att andas. Jag tror att när jag sätter mig in i mitt arbete som jag älskar, att skriva och formulera mig (även om jag ibland fullkomligt ordbajsar här på bloggen, vitt och brett utan någon som helst tillstymmelse till eftertanke) så kan inte kroppen signalera att "nu är det dags att sträcka på benen en minut" - jag är för fokuserad. Men, så får jag jobbet gjort. Men till vilket pris? Eller så är det bara pjåsk.

Mejlade in bilderna och artiklarna till min redaktör och sen däckade både jag, Tobias och Nessla.
Vaknade upp med en morgonpigg pojkvän och en otroligt trött mopsvalp. Biggest Looser i sängen, tacopaj som uppladdning inför spinningen på Torget - sen ska jag äntligen få träffa Sarah igen. Som hon skrev "babbel delux" - precis så kommer det bli!

Förresten, vet ni vad man kan ha som huvudbonad? En mopsvalp!

det är lite väl mycket nu

och.... andas.

På fredag åker vi till Gävle men tyvärr ingen relaxation då jag kommer att bänka mig på biblioteket för att skriva intervjuer och artiklar från Hälsomässan.

det var så lustigt på spinningen imorse - jag gick igenom tusen känslor under loppet av bara en timme. Undrar om det finns någon annan som kan bli ledsen av träning, och sedan glad nästa sekund, sedan tankfull. Träning är verkligen utrensande och jag kör dubbelpass idag också (oroa er inte, passen ligger inte direkt efter varandra utan ett på morgonen och ett på kvällen)

Imorgon är det yoga, det är så skönt - beroende på ledaren. Cecilia har ett mer meditativt pass med mycket stretch - någon annan vikarierande ledare hade tuffare, vi gjorde både ljuset och plogen (vilket jag tycker är olustigt då många var helt gröna på yoga)

Jag ringde till friskis i Gävle innan idag och undrade om man som icke medlem kunde boka plats på ett pass, och det gick ju inte. Men dagen innan kan man ringa, super! Det blir antingen spinning eller skivstång/kondition på Torget på lördag - ska bli roligt att testa det sistnämnda för första gången.
Det är dumt att alla deras platser går att boka på nätet, här i Stockholm är det bara 75% som går att boka, resten släpps en timme innan passet. Bra för spontan träningslust!

Jag som funderat länge på att blir aerobicsledare har nu fått andra tankar i huvudet... spinning? Lite skonsammre för knäna, väldigt jobbigt. Undrar om jag skulle passa lika bra som det? Har gått på spinning sen jag gick i 8an! i 10 år.... wow.

Svammel. Utlopp för tankar, träningstankar. Mycket träning nu, and I love it. det bästa är att man har någon att dela allt med. Att promenera till gymet med, att köra superset med eller bara sällskap dit och hem. Jag vet inte om jag hade kunnat vara tillsammans med någon som inte hade något intresse av att röra på sig, vare sig det rör om löpning, gym eller någon sport. 

Så fort jag får tillfälle och monetas kommer jag ta upp ridningen igen, antingen som fodervärd eller som full ägare. Man lever inte bara ett hästliv med träningar, ansvar, tävlingar och gemenskapen i stallet  för att sen lägga av helt. Det ligger kvar, under ytan. Jag saknar min ponny så mycket. Han var världens duktigaste. Hittade en enda lite ledsen bild på honom på nätet, från tiden innan jag köpt honom. Åstratorps Musketör (man får scrolla ner en bit)

Fast på hästsidan lär jag bli ensam, om inte Tobias svirar om och blir världens cowboy. Tänk så roligt!

Ett magstarkt tips

När jag köpe nytt proteinpulver på Life i Skrapan häromdagen fick man med en påse fylld med provprodukter. Några hudkrämer som åkte direkt ner i soporna, Jabushe och vad det nu hette. Äckliga ingredienser, skulle aldrig smörja min hud med sån skit.

En positiv överraskning var en uppiggande dryck som hette Enaxin (har inte testat än då jag är lite försiktig med sådana drycker) och magtabletter med probiotika som främjar matsmältningen. Då folk som jag, med IBS ofta mår lite bättre av probiotika som fungerar som mat för de goda bifdobakterierna i tarmen var detta en produkt av högsta intresse för mig och herre min skapare vilken effekt!
Man tar två tabletter innan sänggående och de aktiva ämnena är bl.a fänkål, senna och rörkassia.
Ska definitivt köpa en stor förpackning asap.

Förutom Transiplus äter jag MorEPAs omega 3 och Solgars Female Multiple (som både är socker och stärkelsefria!) Dessa produkter är jättebra och ger mig det jag behöver!

 

 


nu vet jag.

Tänker inte deppa. Bara att inse fakta, och gå vidare Out of sight, out of mind.





okej, så du säger alltså att det är fredag idag?


nä? va? närdå? när passerade veckan då? varför sa du inget?!

Finns det någon annan där ute som tycker att tiden går så fruktansvärt, infernaliskt fort? Att veckorna åker förbi dig likt din väska på bagagebandet när du landat på en alldeles för varm och trång flygplats?
jag hänger inte med. ALLS.
Ohwell. denna låt spelades på gymet när jag och Tobias bodde i Cambridge - och det är väldigt skön TGIF sak att lyssna på just idag, fredag




I tisdags var vi för övrigt och tittade på detta radhus. Fint på bilderna, men inte alls lika fint i verkligheten. Dessutom låg det långt ut, iHögdalen och jag skulle inte alls trivas med att bo så långt ut, det kändes som att området var helt dött. Nästa helg ska vi titta på detta, och även om det också är långt ut så tar det bara 12 minuter med buss till Slussen. Jag är nog lite kär i detta parhus. Älskar att det är öppet ner mot vardagsrummet!

I know that there's gonna be a change

I'll make it through the rainy days
I'll be the one who stands here longer than the rest
When my landscape changes, rearranges
I'll be stronger than I've ever been
No more stillness,more sunlight,
Everything's gonna be allright.

Så känner jag idag. Att det är ganska mycket som svänger nu, fram och tillbaka - ner och upp. Men för varje gång jag dippar nedåt kommer åter, något starkare - orkar lite längre än förr.

Tränade imorse. Skivstång (styrketräning i grupp) och jag kände det! känslan! Ni vet, den där man orkar tre bicepsrep till från förra veckans pass. Och 17,5 kg i marklyft/rodd är inte illa. Jag är stark.

Men så är det ju så, att om man inte erkänner sina svagheter - ja då rusar man med stängda ögon rakt in i väggen så småningom. Jag är inte för pjosk, jag har blivit väldigt hårt uppfostrad att alltid bita ihop, inte gnälla och pjoska.
Men mitt eget välmående - det är den enda faktorn jag aldrig tummar på igen. Aldrig.



du & jag

Tillägnat min älskade, bästa vän, partner in crime, sambo, den jag kan viska saker till under täcket, som jag vet vart han vill ha sina kyssar, som jag ser framför mig när jag blundar, vars händer får mitt hår i nacken att resa sig. som jag älskar. nu och för alltid. T.O.B.I.A.S

Tidigare inlägg
RSS 2.0