Det är inte så lätt med hund. 05:30 blev jag väckt och uppsläpad runt kvarteret. Kom hem, fick sova 2,5 timme till för att kl 08 bli väckt igen. Ut på 1,5 timmes promenad, och nu är timmen sådan att om man sover mer så blir det liksom för mycket och dygnsrytmen blir inge bra. Hur kan en 14 årig, liten hund kräva sådan motion?? Han är för bövelen 98 människoår... Jag klandrar min löptränande pappa för att ha gett hunden kondition likt en marathonlöpare.

Det blir till att spela lite Rolo to the rescue och ta det lugnt.

Vaknade för en stund sedan ur min drömlösa morfinsömn, som har pågått sen vi kom tillbaka från sjukhuset, där jag fick stanna massa timmar för jag var så svag efter undersökningen. Känner mig fortfarande helt groggy och som att jag skulle kunna sova i 12 timmar till.

Undersökningen var det garanterat värsta som hänt i mitt liv, utan tvekan. I set out "lurad" av min mamma (IBS-fri) att undersökningen var a piece of cake, att det inte var en smärta jag skulle komma att känna utan mer ett obehag. Som sagt, min mamma har inte haft IBS sen hon var 9 utan går bara vart tredje år för att kontrollera så att inte hon har något som skuulle kunna utvecklas till tarmcancer, som min mormor avled av.

Jag nekade därför att få nål i armen när sköterskan frågade, utan sa att jag kanske inte ens skulle behöva lustgas. Väl inne i undersökningsrummet trodde jag att det skulle gå fint, så den där lustgasmasken höll jag bara bredvid mitt anikte som var riktat mot Tobias. Men ganska snart förstod jag vilket fatalt misstag jag hade gjort och sög i mig lustgas för alla inne i rummet. När jag hade skrikit,gråtit och lidit tillräckligt frågade de om jag kunde lägga mig på rygg för jag ville väl ha morfin?
Jag slängde min högra arm i ansiktet på honom och skrek att de skulle ge mig smärtstillande. Morfin till folket, och ganska snabbt var jag yr och disorienterad, dock inte så pass att jag inte kunde skrika in i lustgasmasken att jag ville dö.
För att lindra min smärta ännu mer (det behövdes!) fick jag morfin en andra gång och efter vad som verkade vara en hel evighet var de framme vid tunntarmen och skulle nu titta ordentligt på tillbakavägen. Jag skymtade till insidan av mig på en stor skärm och blev lite intresserad, fast det varade bara tills nästa attack kom då de skulle passera kurvor och vad de nu höll på med. Enduro kanske...
Tobias satt bredvid mig hela tiden och kramade min hand, berättade hur duktig jag var och hur stolt han var över mig. Utan honom hade det aldrig gått, jag kände mig så liten och ensam med min smärta och jag hade aldrig i mitt liv kunnat genomgå det där traumat på egen hand.

Efteråt var sköterskorna så otroligt omtänksamma, rullade runt mig på en bår tills de hittade ett avskilt rum där jag fick ligga några timmar. Jag beslöt mig för att överleva dagen och "fuska" med cambridge genom att stoppa i mig lite torkad frukt och nötter som geniet Tobias hade köpt åt mig. Från absolut kritvit i ansiktet vidare till askgrå och sen till så normalt det kunde bli.

Morfinet sitter i i 24 timmar så fram till kl 11 imorgon kommer jag ha det skönt och mysigt utan obehag. "Passa på att njuta av knarket nu medans det är gratis baby" som Tobias sa. And i will.

Over and out.

Så var vi igång. 4 påsar laxabon och 4 liter vatten. Uäck. Jag börjar bli mätt efter hälften. Kollar på happy feet och gråter ögonen ur mig. Han är så söt att jag blir förskräckligt ledsen. Mumble... åh mumble.

Spelningen var mysig och under signeringen var Adam söt som vanlig och Ted, ja Ted är Ted.

Klockan 08.00 var jag på plats på Kaptensgatan 13 för Hunky Dory's kollektionsutförsäljning. 5 trappor upp möttes jag av småhysteri i form av gucciväskprydda tjejer/kvinnor som panikrafsade åt sig enorma klädhögar som de senare nonchalant slängde ifrån sig i ett hörn efter att ha provat hälften. Det var ungefärliga 1000 grader varmt så jag snodde åt mig några tröjor och bestämde mig till slut för en snygg stilig, svart tshirt. Gick för att betala då tjejen i den provisoriska kassan kastade det hutlösa priset av 300 kr rakt i ansiktet på mig. "Ehm, jag ska bara prova den en gång till" ursäktade jag mig med och hängde det lilla tygstycket på en stång på min väg ut, där den inte fick vara ifred länge innan en välmanikyrerad hand slet den åt sig.
Jag flydde hals över huvud ner på gatan där jag ställde mig frågande till vad jag skulle göra. klockan var 08.09 och inte en affär så långt ögat nådde var öppen. Efter en promenad förbi nybroviken tog jag 2an hem. Solen strålade och fåglarna sjöng i kapp i de klorofyllgröna trädkronorna.

Nu har tiden kommit för de små affärsinnehavarna att slå upp portarna så för mig är det dags att lämna hemmets trygga vrå för dagens konsumtion. Apoteket, Dermarome (ska köpa decleor och I.D), Monki står på dagordningen.

Ny Skiva! Pet Sounds imorgon kl. 18.00 - signering + spelning av Shout out Louds.

mmtlah.

Idag spelar the ark på debaser medis och självfallet är Tobias lillasyster Ylva där. The greatest fan. Hon skall till Göteborg på lördag och se dem där också, givetvis - endast 2 veckor innan hennes finals börjar. Hängivenhet, hängivenhet, hängivenhet is the word.
Vi har agerat lite passopp, hämtat jacka när det var insläpp så hon garanterat skulle få front row plats, matat och ikväll så skall vi hämta. Ingen stor ansträngning - promenad på 300 meter.

Sitter i soffan och kollar på den nya Frasierboxen. Helgen har inneburit årest första grillning, kallt för de som tvingades vistas utomhus men vad gör man inte för grillkonsten? Det smakde deliciöst, enligt dem som åt. Me - had nothing.

Planer för last days of april: passa lille hunden som kommer upp med päronen på fredag, åh - jag saknar att ha ett djur så mycket. Har redan bestämt att Tobias inflyttningspresent i juni ska få bli en cato. Vlad. Ha!
Och som det ser ut nu så ger vi oss av till Barcelona om en månad. Varmt och mysigt, romantiskt och helvilt!

Visst är Anna Skipper något av en inspirationskälla ibland? Vresiga paret på tv har väl inget att sura över, de får i alla fall äta! Tjejens uppsving i målmedvetenhet när hon fick löftet att göra en plåtning fick en gammal tanke att poppa upp, och det där alldeles speciellt målet är satt:
När jag gått i mål så ska jag och Tobic till Atelje Uggla och ta ett fint, stort porträtt att hänga ovanför sängen, där vi funderat länge på att ha en fin tavla.
Yay! Det känns så inspirerande. Något jag har velat göra länge.

Har precis skrivit till Feminas moderedaktion och påpekat att de skrattretande nog kallat Fafi för Sati av alla namn, som om de bara drog till med något för att de inte har en aning om vem hon är, de ville bara få in ett par gula skor på sidan 24 där allting i accessoarväg skulle vara gult. Om det går lika bra som det gjorde när jag kritiserade Nöjesmix i Gävle så slutar detta med ett jobb. Men... skulle inte tro det.

Dreglar lite på tangentbordet då jag kl 09 var hos tandis för att få en lagning reparerad, idag kommer jag äntligen äntligen få uppmonterat min duschvägg, få rören omkopplade, dimmern lagad och äntligen kunna lägga allt med renovation på hyllan.

Blev klädvägschockad imorse. Skulle klä på mig och såg att det regnade ute. Jeans, tänkte jag och började rota i garderoben. Bara för skojs skull tog jag fram de minsta jag har som jag inte har kunnat använda på ett år och tänkte att det var värt ett försök, bara för att se om jag verkligen har gått ner så mycket som vågen säger, eller om den har gått sönder. Får inte bli besviken om det inte funkar var nästa tanke som följde men ett tu tre så satt de på, och t.o.m lite löst i midjan!! Chockerad stod jag där och tittade mig i spegeln och undrade vad som precis hade hänt.
Sen log jag inombords. Viktminskning är roligt.

Ok, så denna gången var det faktiskt inte jag som gjort något knasigt:


Från:  ([email protected])
Hej,
Vi är medvetna om att tidstämplarna visar olika tid för inlägg. Vi jobbar på problemet och hoppas det ska vara löst inom kort.
Mvh

Ska snart iväg till Låsets spel och tobak för att hämta mitt premiärpaket från Josefssons. Har aldrig fattat poängen med postorder, tyckt att det var fula, billiga kläder med billig uppsyn och dålig kvalité. Så vi får se, jag fick i alla fall tag i ett par ballerinaskor till 70tals klänningen som jag skall ha på Ylvas student, som ingen vet när den är. Sist jag frågade svarade hon augusti. A little late?

So, imorgon har den äckliga veckan gått, var hos min konsulent igår och bytte några vidriga smaker mot några marginellt bättre. Första veckans viktminskningsresultat ser ut att bli stort, 2 kg vatten plus extra.
Jag luktar på all mat. När tobias äter så kan jag känna exakt hur det smakar så han får dras med att jag sitter och stirrar på honom och luktar på all mat. Alla doftceller har upphöjd funktion och ger mig en knivskarp bild av hur det skulle smaka, så på det sättet känns det som jag äter.

There's an old saying in Tennessee -- I know it's in Texas, probably in Tennessee -- that says, fool me once, shame on -- shame on you. Fool me -- you can't get fooled again. You've got to understand the nature of the regime we're dealing with.

Lördagens händelser: biopalatset och Hot Fuzz, följt av en 2 minuters konsert med Concretes och sedan en mycket bra och intressant dansession på Debaser Medis. 5 minuter promenad och så var man hemma. Fy tusan va gött det är att bo mitt i smeten!
Tydligen så har Mattias svarta hår och Ångermanlands grönskande ängar en stark sammankoppling, enligt ett något alkoholpåverkat MODO-fan. Jag har svårigheterna att se hur det kan kopplas ihop, kanske finns det Terra preta på nordligare breddgrader än förväntat?

Ja, mamma talked my butt out of it. Men jag är fortfarande KÄR i detta möblemanget. Du måste köpa det så jag kan komma hem till dig och klappa på det och önska att jag hade plats för det. Buhuu...
Realism. Något så svårt att applicera ibland.

Första dagen är ett helvete. Första veckan är ett helvete. Men att det var så svårt som det var igår förra gången jag gick på cambridgekuren hade jag inget som helst minne av. Fy fabian, igår var inte en rolig dag.

Men idag är det annorlunda. Känner mig mycket piggare med vetskapen att jag har några auktioner på g på tradera (lite shopping fins det väl ingen som inte blir gladare av?) och att ostro är på msn nästan varje morgon så man har någon att snacka skit med. Och han flyttar hit! Skitsnack irl, och marathonplaner.

Och Mattias kommer hit imorgon! Landet ftw.

On another day c'mon c'mon
With these ropes I tied can we do no wrong
Now we grieve cause now is gone
Things were good when we were young

Första gången jag bolhgggar full, dyngrak t.o.m. ska lägga ,ig bredvid min nakne mn och dofvs. kn det bli bättre? jag tror ite det. jag ar allyting jag behöver. LOVE!!

Vilken dag det har varit!! Min syster fyllde år idag så vi började dagen med frukost på centralbadet, där det sedan blev ansiktsbehandling för hennes del medans fattiga jag badade sju sorters bastu, simmade och bubblade i väntan på henne. Totalt 3 timmar bad, kom ut därifrån liknandes ett russin.
Lunch, shopping och strosande på stan.
2ans buss hem, pussa lite på tobias och sen iväg till boulevardteatern och Hypno Comedy. Det visade sig att vi satt på främsta raden, 0 cm från scenen, som förvisso inte var högre upp än 2 dm men det kändes lite nära. Det var när vi satt där och väntade som jag bestämde mig. Jag skulle vara med. Jag skulle låta mig bli hypnotiserad och göra galna saker för publik.
14 personer var vi som tog det beslutet. 4 avbröt medans hypnosen pågick. Det jag kände när han försatte oss/mig i trans var att jag stod på en stege, redo att klättra ner i en brunn, och ju mer jag lyssnade på hans röst och instruktioner desto djupare ner i brunnen kom jag, där ingen publik, inga strålkastare, ingen nervositet fanns.
Här är några få av de saker jag gjorde, berättat för mig efteråt:

• Jag var på audition för att göra reklam för en ny dryck, som jag skulle säga var jättegod, men grejen var att jag tyckte den smakade vidrigt. Jag och en annan kille skulle ta en stor klunk och säga mmm, gott. Vi grimaserade och kväljde tills han bytte situation så att drycken var jättegod och man blev alldeles full i skratt av den och ville ha mer. Jag halsade 0,5 l ramlösa i ett svep och rapade sedan i micken när han frågade om det var gott, sedan tog jag med mig flaskan till min plats och pussade på den...
• Jag var på idolaudition och alla andra i gruppen var tillsagda att spela jury och att rata mig fullständigt. Jag sjöng du gamla du fria och påstod att jag hade dvdboxen med alla idolsäsongerna.
• Jag fick ett par enorma gula glasögon på mig som gjorde att jag såg alla i publiken nakna. Jag gick bort till en snygg dansk kille som var där med sina föräldrar och stirrade på honom och log.
• Jag tappade bort  numret 7. Efter 6 kom 8, veckan hade 20 dagar och jag gjorde matematiska uträkningar där alla svaren som eg skulle bli 7 blev 4, 6, 35 etc.

När jag nu försöker komma på om det var några fler saker, som ingen nämnt ännu så känns det som om de hände när minnescentrat i hjärnan inte var tillräckligt utvecklat för att lagra data, för jag kommer bara ihåg det som min syster nämnde. Jag kan inte komma på något jag gjorde på egen hand. Som när man precis vaknat och vill komma på drömmen man hade "på tungan" (i hjärnan?) för en sekund sedan, men sedan man slagit upp ögonen är den puts väck. Så känns det.

Jag fick 2 fribiljetter för min underhållande prestation på scen så någon torsdag i vår skall jag och tobias gå, stackarn blev alldeles orolig för hur jag mådde och vad hypnotisören verkligen hade gjort med mig. Jag rekommenderar VERKLIGEN alla att gå och se Hypno Comedy om ni får chansen, och om ni verkligen vill vara med om något spännande så ta möjligheten att vara med!!!