så gillar jag när ögat luras till whitest boy alive. grymt skönt för både öron och hjärna. trots mina migränkänningar...

En av mina systras kompisar Johanna är grym. 
Jag har varit länge i Gävlee och skall redan tillbaka imorgon, med bil. Helgen innefattar systers födelsedag, Kate Nash spelning och förhoppningsvis en skymt av Amanda, som jag saknar!!

Det finns en man i mitt liv. Eller, egentligen finns det många men det finns en som är mig närmast. Han lär mig, stöttar mig, inspirerar mig och irriterar mig. En av de bästa sakerna han gör att han tipsar mig om saker han tror skulle kunna leda mig till personlig utveckling. En av hans tips har varit Audio Dharma och Gil Fronsdal.

Gil Fronsdal har en Ph.D. i Buddhist Studies från Stanford. OBSOBSOBS. Jag tror inte på New Age, jag går inte runt i haremsbyxor hemma och mässar mantran med rökelser i händerna. Men alla behöver meditera. Jag trodde aldrig det skulle kunna ge sådana psykologiska resultat, men det krävs att du gör det. No easy way, nono. Men resultaten, my friend, speaks for it self.

Du kan känna ett obehag mot att sätta dig ner och göra ingenting. För den enda gången vi gör ingenting är när vi väntar på att somna, och sömn räknas inte. Ett av Gils tal handlar om Mindfulness in plain english. Det är ett väldigt bra nybörjartalk för den oerfarne. För mig tog det tre gången (i rad) innan jag kunde koncentrera mig ett hundra procent på vad han sa. Tills dess flög tankarna runt som pingpongbollar och jag kunde inte fokusera, trots ihärdiga försök.
Anyways, hans talk om ovanstående ämne hittar du här. (amanda, this is the one i told you all about)

Ikväll, efter den mycket lyckade första kursträffen lyssnar jag på Mindfulness of eating. Också ett bra talk (än så länge) och jag jobbar på att bemästra mina ibland överhängande irritationer ang matintag.

Så jag ångrade mig igen och gick till slut på spelningen! Och jag ångrade mig inte en sekund - det var så bra!!

Var säker på att du sitter antingen ensam eller på en plats där ingen stirrar på dig om du frustande försöker tysta en skrattattack. Det här händer inte! VAD är det här? BOOM SHAKALAK!

Året var 2003. Josefine hade börjat sista året på gymnasiet då hon fick en väldigt bra födelsedagspresent från sin New York bosatta syster som vid tillfället levde för musik och bara musik. Höll koll på alla schyssta spelningar och delade lägenhet med en tjej som det då begav sig jobbade på ett skivbolag. Denna amerikanska tös hade fixat en hel skivhög av lite exklusiva blandat med då halvt okända band och en skiva spelades varmt fram tills studenten, färdades till och från Cambridge. Området kallat Nordost i staden Gävle fick vissa dagar höra sin beskärda del av denna skiva (uppblandat med  en fjärde, skånsk medlem, ännu idag okänd). Låten, som Josefine älskar texten till är At the party. Och nu skall hon äntligen få se dem LIVE. Enjoy:

än att få denna länken från sin innerligt älskade, högt aktade och varmhjärtade pojkvän.

Imorgon i p3s morgonpass så är jag en av kandidaterna till ett kakpoäng, jag är väl förtjänt av det!

Nu har de lagt golvet i min förstörda, nu lite mindre förstörda, lägenhet. Köket är väl på G, jag har fått lön och Tobias kommer idag. Mys!

och jag drömmer om att flytta........no more waterdamage!

Wow. Ett helt hus. Bara för mig. Jag tog bilen och körde en dag tidigare, lagade mastodontsalladen åt mig själv (skulle räckt för hela familjen, eller åtminstone tobias) och orkade bara en bråkdel. Placerade mig i en av fotöljerna längst upp i huset, blickade ut över Danmark och fortsatte min BokCd marathon på Män som hatar kvinnor. Har bara suttit och lyssnat och tänkt.
Inga tvång, inga ärenden, ingen annan. Bara jag.
Fy fan va skönt.
Inga fler charader och hålla god min (vilket jag inte ens orkar längre).

Kom tillbaka till verkligheten nu på kvällen, fixade lite tvätt och kollade mailen. Allt tjaffs de senaste dagarna har gjort att jag inte insett att jag faktiskt håller på att ro iland det garanetat bästa tänkbara jobb jag kan tänka mig. Är inte det minsta road, glad eller exalterad.

Snart bär det av till Roskilde. Det känns lite som ljuset i slutet av tunneln. Kan verkligen behöva komma bort och få tänka med det garanetat bästa resesällskapet som finns. Snart har vi avverkat halva jordklotet (överdrift utan dess like) och jag har inte stött på en smidigare människa att leva i fickan på. True love and well, you know the story.

Om det är någon som har en beställning på vara från New York (lättviktiga saker endast) så shout! Varan kommer isf till Sverige om några dagar.

Spelningen var mysig och under signeringen var Adam söt som vanlig och Ted, ja Ted är Ted.

Ny Skiva! Pet Sounds imorgon kl. 18.00 - signering + spelning av Shout out Louds.

Låg med Tobias i sängen och degade, lyssnade till hans gitarrspel. "Gör en låt" sa jag. "Det går inte" sa han. Sen komponerade han en låt.
Bara sådär!

Vissa har det i sig. isigt. is i magen?