platt som en pannkaka
Idag ska jag på mammografi för första gången i mitt liv. Har känt en sak i mitt högra bröst som till slut fick mig att ta tag i ärendet och ringa min husläkare som skrev ut en remiss till Sabbatsbergs sjukhus. Enligt min redaktör ska det vara en ganska smärtsam historia där man pressar ihop bröstet till en pannkaka - AJ?!
Varför är jag alltid prone to smärtsamma undersökningar, som koloskopi och nu detta? Bara de inte ska sticka mig med nålar också.
Poke her.. ahhha.. poke that girl! (ser framför mig hur folk med långa pinnar petar på mig som om jag vore en cirkusbjörn eller så är det möjligtvis ett uppslag till en ny Eddie Izzard sketch)
ja... livlig fantasi, någon?
med dunder och brak
Jag satt och tittade efter mässor som jag tycker att Livinggreen skall besöka.. plötsligt såg jag den. Åh, Formex! Jag har alltid velat gå på formex och lite för snabbt skickade jag iväg en förfrågan till Amanda om vi skulle gå, sen såg jag till min besvikelse att det var en fackmässa, alltså att publika besökare inte är tillåtna.
Men serni, då kontrar hon med att vi visst kan gå och där satt hon på världens lösning på problemet Tack vare pandamamma kommer en dröm att uppfyllas en lördag i slutet på augusti!
Mölle?! åh, jag packar min svartvit randiga baddräkt direkt!
Psst! Formex är Nordens största, ledande fackmässa inom inredning, design och presentartiklar. Dit kommer agenter, grossister, importörer, formgivare, producenter och inköpare från inrednings- och presentbranschen i norden. I mer än FYRTIO år har mässan funnits!
Idag har det åskat som bara den , och nu är luften mer...luftig? och solen lyser igen. Jag pysslar med förberedelser inför mammablogg galan som är imorgon.
Whatta YOU doin'?
benvikeri
Att träna så att benen ramlar in under en. Har ni gjort det någon gång?
Nu väntar Erikdalsbadet på mig, Pandan och om jag får liv i honom även Tobias. Ni som gillar synth kan gå dit med picnic idag, det är nämligen synth-picnic i parken bredvid!
Som gammal hästtjej kommer jag ihåg varje gång man satt av och kände att istället för två kraftiga pålitliga köttstycken med muskler till ben hade man överkokt spaghetti. Hjälp! Nån gång drattade jag på ändan så slut jag var.
Ridlärarna Mia eller Vicky på ridskolan i Markaryd som stått i mitten och ropat "håll om" i 45 minuter - inte konstigt att man blev lealös i sina lemmar.
Samma sak idag på gymet. Körde bland annat 20kg knäböj och 5kg enbens utfall. Rumpan och framsida lår brände som om något först dränkt mig i fotogen och sedan futtat på! Frustade som en tjur (jag har ju piercingen på rätt ställe för att likna en ännu mer!) Detta ska du tänka på när du gör knäböj för att inte skada kroppen.
För att sedan göra det hela ännu värre när jag trodde jag nått max rodde jag som en sjuk dåre i 10 minuter. Jag rodde lite under min tid på SSHL och kommer ihåg det mesta av tekniken (även om varken Cambridge eller Oxford hade velat ha mig i laget) En stackars tjej som kom och försökte sitta på maskinen bredvid mig tyckte nog att mitt frustande och ihållande tempo var avskräckande, för hon höjde på överläppen åt mig och gick därifrån.
Jag var alltför upptagen med att lyssna på Foo Fighers - Best of You. Den låten alltså. Jag blir KNÄPP. När han sjunger "where you born to resist or be abused?" - då står gåshuden RAKT upp över hela min kropp och om jag inte passar mig så tar jag i så ögon tränger ur sina hålor.
Aldrig hört låten? Inget Foo Fighters fan? Då har du inte hört denna melodi!
Nu väntar Erikdalsbadet på mig, Pandan och om jag får liv i honom även Tobias. Ni som gillar synth kan gå dit med picnic idag, det är nämligen synth-picnic i parken bredvid!
I'm back with a bang!
Sådär! Fjällturen avklarad, likaså midsommar. Har knåpat ihop en bildkavalkad från firandet i fredags som var den bästa midsommaren ever, ever!
Opretentiöst och underbart roligt! Vilken kärlek och vilka vänner jag har! Lucky me. Lucky me, indeed!
the scent of his cologne
Jag sover nästan alltid i en av hans tshirts - den faller nog snart sönder men tyget är så mjukt att det känns som sammet mot huden.
jobbe
Kom igen nu Fine. Öppna dokumentet med pressreleasen. Låt kreativiteten flöda. Vinkla från en äventyrlig persons synsätt. Skrrriiiv!
Jag är två jobbpersoner idag.En obstinat latmask som bara myglar, och en slavdrivare som slår mig på ryggen med motivationspiskan.
1826 dagar = 5 år
Idag firar jag och min älskling att det är 5 år sedan vi träffades. Gosh! Tiden har gått så fort!
Jag fick precis jättefina presenter ute på altanen och nu bär det av in till Halmstad. Vi skall flanera, titta på sandaler, kanske äta en glass och hålla varandra i handen.
Fem år senare och jag är fortfarande head over heals kär i honom. Världens finaste Tobias.
mysiga måndagen
- minus två komma två kilo sedan förra måndagen - där ser man! Hepp! Löpning gör gott.
- strålande solsken och jag solar på balkongen - vitamin D gör gott.
- min katt jagar sitt första levande byte - en fluga i fönstret. Stimulans gör gott.
- vecka 22 betyder att vi firar 5 år tillsammans på lördag/söndag - kärlek gör gott.
nervous nellie, jittering josie
Journalister är busy busy. Fyra fick jag tag i, en annan hade bytt redaktion, en annans telefonnummer var ur bruk och de två sista på listan svarade inte....
Jag undrar varför blir jag så nervös när jag skall ringa okända människor med outtalad auktoritet? Jeez, det blir definitivt en dusch innan vi åker till Fjärilshuset!
pugilist
I början av oktober förra året var jag och Tobias helt övertygade om att vi skulle skaffa mops och jag började maila olika uppfödare.
Idag fick jag ett mail från en av dem att de fått en ny kull för 3 veckor sedan. Klickade mig in på deras hemsida och dog lite inombords. Jag har svår Dolphlängtan...
hej det blir inget
Tänk va ett sms kan förändra ens dag totalt. Sjuk och inget nytt från leverantören. Nu sitter jag här med hela förmiddagen blank. I min snygga Cheap Monday kostym/skjortklänning och klarblå leggings. Jag känner att ambitionen att göra något av min dag finns kvar, så jag fixar tvättberget som aldrig besegrades igår. Hämta ut sin nummerlapp kanske jag borde göra?
Ta en promenad till Gymgrossisten med Tobias och köpa nytt proteinpulver? Möjligheterna är oändliga.
En sak är säker, här får jag inte fastna. Over and out.
om jag ändå...
...fick gömma mig idag. Men istället måste jag jobba hela dagen med PR pitchen. Multisuck.
hemkommen
Tittar på klockan... den visar 03:48. Jag har snart varit vaken i 24 timmar, på resande fot i 18... Det snurrar ofattbart mycket för min kropp är så slutkörd. Nu väntar sängen, jag skall på en heldag med olika studiebesök imorgon.. jeez louise, hur ska det gå??
so, are we fine?
blobb
Men efter att ha blivit peppad av Pandan på msn drog jag iväg till Friskis och sprang för fulla muggar på löpbandet, och nu känns allt, precis allt, mycket bättre. Allt blir bättre av träning.
Ridå ner. Alla dör.
Inatt hade jag den mest skrämmande mardrömmen på länge. Jag drömde om Ragnarök, Harmagedon, call it what you want - jordens undergång. Alla förberedde sig för att jorden skulle förintas. Inte av utomjordingar, utan av sin egen kollaps. Jag kunde se löpsedlar på stan med texten "Så förbereder du dig på bästa sätt för att dö"
Alla gick runt och tog farväl av sina familjer, sina vänner. Min pappa berättade att han hade förberett sig mentalt så gott det går på att dö. Jag kände en panik inombords, jag promenerade vid Slussen och kände att jag verkligen inte ville dö. Jag undrade om det skulle göra ont, och om jag skulle komma till en himmel efteråt. Jag tänkte på min karma, och undrade vart jag skulle hamna om jag återföddes.
Ingen visste NÄR jorden skulle gå under, bara ATT det skulle ske. Jag kände hur jag hoppades att det bara skulle vara något slags sjukt påhitt, att alla skulle få leva vidare. Men det var det inte...
Måste jag tillägga att jag vaknade med en puls på 178, vettskrämd? Sprang upp och kramade Tobias hårt i tio minuter och gladde mig åt att jag åker hem till min familj imorgon.
my themesong
Denna låten får väl agera soundtrack till mitt liv just nu. Försöker hålla mig till solskenet här i livet i tankar och fysiska handlingar. Tränar som en galning och äter vad som är precist rätt för mig.
Småsaker som glädjer mig just nu är
det fina vädret
sms från min familj
tulpaner
att jag ska träffa Maxine över att glas imorgon
inflyttningsfesten hos Amanda och Cajsa på lördag
missing person
Först skrev jag ett långt inlägg om hur kasst jag mår just nu, hur dåligt jag sov inatt och om min panikångest men när jag började läsa om en man min pappa ofta refererar till, Robert Assagioli tog jag bort allt. Ju mer jag läste, desto mer avtog min panik över att inte må som jag "borde", och desto mer hoppfullhet kände jag över att saker inte är så katastrofala som någon i mig målat upp.. Saker jag tänkte på började klarna och mina problem syntes inte så omöjliga. Jag mår fortfarande inte BRA, men jag har tagit av mig offerkoftan, lagt ner förnekarens mask och börjat förstå att med lite tankejobb och en annan inställning så tar jag mig nog igenom detta.
Det är en sak som hänt, någon jag har förlorat i mitt liv som gör att jag kan bli tröstlös när jag tänker på det. Jag ifrågasätter om jag gjorde något fel som fick henne att ta avstånd från mig.. jag har svårt att se hur "det bara kan bli så" när det är en otroligt nära vän man menar. Över en natt var det som att jag inte räknades mer, och det ger mig sådan huvudbry att jag inte vet varför. Jag vet inte om denna person kommer vandra in i mitt liv igen eller om hon är borta för evigt, men det känns som jag går igenom de fem stegen som leder till acceptans. Dessa fem steg är enligt Elisabeth Kübler-Ross: Denial, Anger, Bargaining, Depression, Acceptance.
Ibland så är jag och nosar på acceptans bara för att nästa sekund tänka på ett minne som förut alltid fick mig att skratta men som nu gör ont som tusen nålar i hjärtegropen. But I'm getting there - det finns ingen väg utom framåt.
dålig start
Drömde jättejobbiga saker både natten till igår och natten till idag. Är det inte personer i min allra närmaste krets som dör så är det jag som blir steril. usch!
Och pappa som jag hux flux får besked om ska opereras, antingen idag eller imorgon. Skönt att jag åker hem imorgon på ett sätt, så jag kan hjälpa honom med med allt som behövs post-op.
Ljuspunkten i allt detta var gårdagens sammanstrålning med Laila på Charles Dickens tillsammans med Tobias, jag skrattade så jag fick magont. Och grät lite med. Glädje och sorg i mitt liv... som pappa sa förra veckan: Du kan inte hindra sorgens fåglar att flyga över ditt huvud, men du kan hindra dem att bygga bo i ditt hår!
Nu ska jag väcka Tobias för dagens planer är att gå på Sveriges äldsta stads julmarknad som förutom att den är jättemysig ger mig väldigt mycket flashbacks från mina tre år i staden Sigtuna.
Nu ska jag väcka Tobias för dagens planer är att gå på Sveriges äldsta stads julmarknad som förutom att den är jättemysig ger mig väldigt mycket flashbacks från mina tre år i staden Sigtuna.
Östanböke
Detta är min familjs gård mitt i skogen. Här ska jag fira jul. Hit längtar jag just nu.
