Det första blogginlägget efter en perfekt, rolig, gemytlig helg är alltid väldigt motigt att skriva.
 
Jag har alltid varit riktig usel på att "komma tillbaka" från extraordinära upplevelser till normal life. Därför så hejar jag bara lite snabbt, bilder från skånehelgen med minijulafton, sammanstrålning av världsspridd familj och bröllop i Skanör kommer i veckan.
Jag måste bara samlka mig lite först.
This is me.

Meditera. NU.

...hålla mig vaken utan driftsstörningar i den mentala kapaciteten - hela kvällen!
Men nu börjar ansiktsmusklerna slappna av och ögonlocken är TUNG.
"The brain is shutting down, please go to sleep".

Inför imorgon har jag redan fyrfota fjärilar i magen. Kan knappt tro att det är sant.
Le jardin de chiens - bara för oss.

Men vi ska ju till Linköping på fredag och stannar över helgen! När ska jag hinna julpynta? Ska vi komma tillbaka på självaste första advent som dessutom infaller på vår 4,5 årsdag till ett hem utan  juldekorationer??
Nej detta går inte för sig! Imorgon (senare idag jaja, jag vet) är det jag som släpar fram (på något sätt) stora lådan med pynt och sätter igång.
Och gran! Vi skulle ju köpa en semistor plastgran!

Adventspanik. INTE OK.

jag kommer vara lite tyst här några dagar framåt - jag har ont och lite svårt för att skriva.
Sover mycket men är vid gott mod!
Sova är bra och mysigt, särskilt när det singlar snöflingor sakta genom luften - det gör allt så bra.

Att ha en dolph i sängen hade det gjort det ännu lättare att somna. Att få mysgosa de sammetslena öronen och retas lite genom att kittlas på trampdynorna. Att få höra det karakteristiska snarkandet och en nysning då och då från det lilla trynet. En liten svart pälsbeklädd bröstkorg som höjs och sänks i sakta mak och gör att ögonlocken blir tyngre....och tyngre.
snart på möregatan. människo och dolphsnarkningar
zzzzzzzz.....

När vi var i UK förra veckan (tiden går så snabbt!!) så hörde och läste vi mycket om fallet Baby P. Det hela har blivit en politisk fråga då hela Storbritannien kräver svar på varför inte ett omhändertagande genomfördes trots 60 hembesök från socialen och vittnesmål om våld. Det var så tragiskt att höra om denna fruktansvärda neglekt och misshandel som ledde till en underbart fin bebis död, efter att ha levt i nästan ett och ett halvt ÅR av våld och tortyr.

BBC har avslöjat att en högt uppsatt person inom socialtjänsten kört över både socialarbetare och polis i juni förra året då mamman för andra gången var misstänkt för barnmisshandel och Baby P omhändertogs på nytt, men besvisen ansågs inte tillräckliga och denna socialtjänsteman sände tillbaka den misshandlade bebisen hem.

Bara två månader efteråt, i augusti 2007 kom Baby P till sjukhus men eftersom han var på "så dåligt humör" så ville inte läkaren undersöka honom och missade därför att han hade en bruten ryggrad och flera brutna revben, han skickades hem och dagen efter friades mamman från anklagelserna om barnmissgandel.
Dagen efter, den 3e augusti 2007 hittades Baby P död i sin säng.

Det var inte längesen som det blev förbjudet att aga barn i skolorna. "Lättare" aga är fortfarande tillåten, men den får inte lämna några märken...

Man kunde verkligen märka hur folket upprördes över hur detta fallet hade blivit behandlat och att mamman, styvpappan och deras inneboende bara blivit dömda till vållande av annans död och inte mord. Flera personer uppmanade oss att skriva på protestlistor och gå med i stödgrupper..
Jag hoppas verkligen inte att vi får se den här typen av incident i Sverige, även om fallet Louise comes to mind när jag skriver detta.

Vila i frid lilla Baby P,

Idag fick jag ett mail.
Och nu sitter jag här med en varm klump av lycka i magen och ler med hela ansitet och tårarna glittrar som diamanter i ögonvrån. Jag är så lycklig för din skull älskade syster.

Känner mig lite stressad. Med mitt jobbsök, vill att saker skall hända NU. Har registrerat domännamnet, köpt små skattkistor, frågat snälla Kajsa om hon vill styra upp sidan, så snart skall det vara igång..
Med skolan, seminarium imorgon där vi skall presentera två texter. En är från 1960 och den andra från 1974. Känns jävligt relevant. Inte. Effects of Mass Communication och The Spiral of Silenve. Inte bara tråkiga engelska texter med förlegat och pretentiöst språkbruk - pluggar man en kurs man inte känner är 100% rätt måste man verkligen kämpa för att det skall in i hjärnbarken.
Tacka Gud(?) att jag har Tobias! Trots att han snörvlar, hostar och snorar så hjälper han mig, dag som natt.

På tisdag blir jag en Agyness på Sure Baby Yes. Fan va jag längtar. Och fan va jag svär mycket.
Jag borde sluta. Nu.

Jag klarade min tenta i mediehistoria och mediestruktur!! Vilken lättnad, I tell you. Nu återstår bara ett godkänt på granskningsuppgiften, så har jag klarat den första delkursen.

Nu är det helg! Hepp.

igår när Tobias kom hem hade han med sig röda rosor till mig. Vilken romantiker! När jag tackade för dem så fick jag höra att det inte var jag som skulle tacka.. vilka fina ord!
Jag är så stolt över honom just nu. Från att ha druckit cirka tjugo, ja du läste rätt - tjugo, tvåa nolla, liter coca cola light/zero/pepsi max per vecka så har han nu skurit ner till NOLL.
Han mår förstås riktigt dåligt, med krypningar i kroppen, rastlöshet, nedstämdhet. Allt det som inträffar när man tar bort det man har varit beroende av i så många år..
Jag försöker peppa, men inte vara en hurtbulle. Jag försöker rå om, men inte jamsa med. Jag försöker stötta, men inte domdera med pekpinnar. Being the perfect companion isn't easy...

Idag är det städdag med Brf Lommen. Vi avskyr dessa dagar. Pga lättja mest, men också det obekväma samkvämet grannar emellan. Kan man få komma med lapp från mamma, som på gymnastiklektionerna i fjärde klass?

I wish...

Satt och tittade igenom hundratals bilder på ourvariable... åh, va jag längtar till krångtjärn nu, en liten plats mitt i ingenstans i Jämtland, med bara en vedeldad spis, utedass, loftsängar, en eka och fiskespön. Och denna underbara natur! Var där och fiskade med Tobias, Jarl och Persson i august 05 (vi hade två walldén och två persson i hushållet de dagarna, och jag reagerade såfort någon ropade persson, för det blev jag ju kallad på gymnasiet... smått förvirrande!) 
Jag och Tobias firade min födelsedag där för exakt 2 år sedan (15e-17e sept) och det var lika vackert då.

Jag längtar dit, för hösten är så underbart, ofattbart, gastkramande vacker där.

Igår kväll ringde jag min älskade syster i Milano.. egentligen primärt för att jag behövde en tjänst, eller ett nummer inför vår granskningsuppgift av populärkultursproduktion. Det kändes så kasst att ringa bara för att jag behövde något och inte bara för att höra hennes röst, hur hon mådde hur hon trivs osv. Hade tex ingen aning om att hon hade varit tillbaka i NY för jobb förra veckan m.m.
Måste bli skärpning på det känner jag, kändes riktigt uselt.

Idag är det fredag och jag börjar bli sjuk / är sjuk. Tobias med  tillhörande grupp skall övervaka ett övergångsställe här på söder så passa er, ni kanske kommer att delta i en fallstudie i psykologi utan att veta om det!

disciplin! ordning i leden! avsittning uppställning!
så. nu har jag samlat mitt splittrade oharmoniska ego ihop igen och känner mig mycket mer balanserad.

Skolan är heavy heavy stuff, med föreläsare som påminner om piff och puff i vimsighet. Underhållande, men ostrukturerat. Jag tackar gud för begagnad kurslitteratur, där det mest väsentliga (läs: det som kommer på tentan) är överstruket med neonrosa överstrykningspenna. Variationen mellan svart/vitt och neonrosa emellanåt var det enda som höll mig vaken igår när jag plöjde mig igenom den oändliga åkern av materialinläsningsdugliga sidor tills dagens föreläsning som handlar om "ekonomiska perspektiv på medierna idag, struktur och marknader; Sverige"
Först är det dock handledningsmöte inför granskningsuppgiften som vår grupp skall ta sig an denna vecka.

Det som ligger närmast i tiden, för att inte säga genast, är gymet. Sayonara.

Jag loggar ut från mig själv snart. Märker när jag sitter och läser andras bloggar (kända och okända) hur dömande, kritisk, nedvärderande, elak, dumförklarande och grinig jag är. Känns inte som jag.
Jag tar en paus med Tolle och Soduku.
My world doesn't need one more burden.

Ett av banden på min jacka kommer till Popaganda.
Förra gången jag såg dem var för fyra år sedan på just Popaganda.
Jag stod hand i hand med Tobias som jag hade träffat för första gången två timmar tidigare.
Jag vågade knappt titta för där stod jag, med världens snyggaste kille vid min sida
och lyssnade till ett av mina bästa band.
Livet lekte, och livet leker.
Både imperfekt och presens...
It's perfect

Lugn och stilla morgon. Inte mycket trafik utanför fönstret då många av vägarna i innerstan är avspärrade för Pride tåget som går av stapeln idag.  Fåglarna kvittrar och tobias ligger bredvid mig och sover, hans andetag är lugna rytmiska och fridfulla.

en perfekt lördagsmorgon.

Jag sitter på balkongen sedan tre timmar tillbaka och lyssnar på musik. Försöker ragga upp någon som vill hitta på någon rolig aktivitet ikväll. Var till och med på väg att impulsåka till Mattias i linköping för impulsgrejer är vi två bra på. Vissa människor borde bo förslagsvis I stockholm, men nära går också bra. Mattias och Elg hade varit trevliga att ha nära till hands.
Rastlös och på g samtidigt- på hugget, hitta på nåt med mig!