say hello to my little friend

Här är min och min iPods nya bästa vän på jobbet. Audio Pro Porto. För en ljudnörd som en själv älskar jag den excellenta ljudkvaliteten och skulle hellre än gärna ha en sån här darling hemma, på picnicen i parken, på festen, på båten, i skidliften, i husvagnen, i väskan. Sjukligt lätt att ha med sig överallt. Me like!

presenten

Förra lördagen blev jag ju kidnappad av Amanda, och jag lovade att jag skulle visa vad som fanns i det underbart fina rosa paketet.
Inget mindre än dessa underbart fina custom made skorna! Jag älskar dem.
UPDATE: Custom made betyder att Amanda gjort dessa skor till mig, helt på egen hand. Skickligt va?

last days of september

Dagen blev en riktigt bra dag, fastän jag inte hann äta frukost (förlåt mamma) och fick skynda mig till Brunnsgatan. Vi hade måndagsmöte där jag fick en applåd (!) för att jag är så duktig. Bror Duktig! När måndagsmötet var slut hade det hunnit bli lunch och jag glufsade i mig med god aptit.
Eftermiddagen gick i flitiga myrans tecken, och jag hjälpte Cia med saker som medielistor och pressmeddelande.

Efter jobbet lagade vi den GODASTE fläskpannkakan
och fnissade åt vår lilla gris som låg bredvid oss och snarkade
parET


These days are gone

Måndag morgon, jag vaknar av att det regnar horisontellt och att en kissnödig valp vill ut. På med regnjackan och ut i stormen. Väl ute ångrade Nessla sig och försökte bara att gömma sig mellan mina fötter. Så vi gick upp, och medans jag krånglar mig ur den blöta jackan passar hon på att kissa i köket istället. Jahadå.
Hade tänkt träna men det fanns ingen energi. Kallt, mörkt, blött och tidigt.

Helgen gick fort! Vi har försökt ta igen oss och bunkra upp med "oss tid" inför veckan. Vi kör ju skift här hemma. Jag tar ut Nessla på morgonen, Sen tar Tobias över när jag går till jobbet och när jag kommer hem är det hans tid att göra saker han vill, gå och träna t.ex. Ibland känns det som att vi inte ses även fast vi bor ihop!

Igår var det dags för den månatliga träffen med Maddis och Addin som jag gick på gymnasiet med och bodde med på SSHL. Kvarnens brunch is the BEST!
Vi hade bokat bord klockan 12 sharp, och stod först i kön. Vakten uttryckte det som "vilken fredagskväll som helst" när han fick syn på kön.
Först kallbordet med lax, Kvarnenröra, parmaskinka, salami och en hel hop med andra godsaker. En kock som kom ut för att fylla på faten nämnde i förbifarten att vi fick ta flera tallrikar! Addin svarade nöjt att vi minsann byggde på höjden. Precis så var det!


är det farligt?

Är det farligt att hata? Blir själen svart då? jag jobbar ju med läkemedel nu, finns det någon medicin som tar bort hat?
Har du hatat någon som du tidigare tyckt SÅ mycket om? Har någon vänt dig ryggen som du trodde att du skulle kunna lita på tills ni båda blev gråhåriga?

Jag är så besviken. Så sviken. Jag vet inte om jag hatar riktigt, I dont stoop that low - men det är fan nära nu. Förlåt mormor i himlen, för att jag svär.
Men jag är så arg. Så besviken. Så sviken.

I'm cutting you out of my life. Snipp snapp snut - så var våndandet slut.

Nessla

So... här är hela historien om vårt mopsbegär, och vår lilla skatt Nessla.
I tre år har jag och Tobias pratat om att skaffa mops. Det började med att vi pratade löst om olika hundraser, han är nämligen uppvuxen med New Foundlandshund och jag med dvärgpudel så vår framtida ras skulle definitivt behöva fylla två helt skilda önskemål.
Mycket snack och lite hockey kan passa bra in på våra mopsköpartankar. Plus att levnadssituationen inte stämde för oss, en hund är ju ett otroligt stort ansvar.

I november förra året beslöt vi oss för att åka till en uppfödare i Linköping för att faktiskt träffa mopsar på riktigt (hittills hade vi bara stalkat dem på gatan och sprungit fram till dem som såg ut att ha ägare inte redo att säga till två glada mopsfantaster som "bara vill hälsa") och vi föll ju pladask. Exemplaren vi träffade kanske inte var de bästa (det förstår jag verkligen idag) men nu hade vi i alla fall fått träffa vår lilla drömras!
Så var det det där med beslutsmakeriet... 

Månaderna gick och i slutet av sommaren kände vi att vi bara var tvugna. Tiden var inne. Mops, ja det skulle vi ha. NU.
Jag började leta runt på den bästa uppfödaren tänkas kan, frågade folk på bloggar, forum, mailade och var riktigt omständig. Ett tre år långt beslut tas bara inte i en handvändning.
Den 5e september for vi med fjärilar ut till Maria och Jessica på Strandsmedjans och satte oss på golvet, mitt bland en massa mopsvalpar. Och tänk, där blev vi kvar i fyra och en halv timme!


När vi gick mot bussen hem kunde vi inte säga mycket. Tankarna bara for genom huvudet och jag log mest. Hur skulle jag kunna vänta en hel vecka tills nästa gång vi fick träffa henne??
Dagarna masade sig fram men till slut var det lördag och vi var tillbaka i Saltsjö Boo. Vi fick även då reda på att Nessla kanske skulle komma hem till oss följande torsdag - på min födelsedag!


Nessla började som en lite frågande mopstjej på okänd mark. Nu har hon tuffat till sig (ibland lite väl mycket) och är en icke sinande glädjekälla. Hon älskar att apportera sin tuggleksak, hon går jättefin i koppel och sover helst på rygg. Jag ser SÅ mycket fram emot att lära känna denna lilla älskvärda krabat mer.

Så, nu vet ni lite mer om vår lilla skatt. :-)

insikt vs utsikt

Jag hinner inte riktigt med numera. Att ha en liten mopsvalp är underbart, men otroligt tidskrävande. Jobbet är så roligt, men kräver fulltidsuppmärksamhet. Jag är tacksam att jag fick tid över att springa en runda imorse, det var skönt att få rensa tankarna och få bara vara ensam med sitt (dåliga) flås.

Jag hoppas att få tid över att lägga in en efterfrågad bildkavalkad på Nessla och naturligtvis vad som fanns i det underbara rosa paketet jag fick av Amanda i lördags.
Otursamt nog tog alla Rammsteinbiljetter slut with a flick of an eye igår, så nu sitter jag och försöker luska fram ett annat sätt att lägga vantarna på ett par. Jag vill så hemskt gärna gå!

what she had in mind

Amanda, som så mystiskt bad mig komma till Scandic Malmen igår bjöd mig på Afternoon Tea på det otroligt mysiga cafét Esther. Vi åt scones, pyttesmå bakelser och var lördagsfina som bara vi kan. Vad det fanns i paketet visar jag en annan dag, men jag kan avslöja så mkt att det var något av det snyggaste jag sett.

what did you have in mind

tänk vilken fin vän jag har.

födelsegårdagen

frukost och paket på sängen
kick off med jobbet
ett stycke Nessla hemlevererad
är lika med VÄRLDENS bästa födelsedag


Par Avion

Jag har fått post från andra länder, för imorgon torsdag 17e september är ingen vanlig dag, och ingen vanlig födelsedag heller för den delen. Jag är GANSKA säker på att imorgon kommer bli min bästa födelsedag ever.
London, Singapore.... och Mölle! International family, you know (för Skåne är lite av ett eget land..)

little drummerboy

jag är tillsammans med en trummis. Är man en trummis så spelar man på allt, med allt. Med dessa så kan Tobias utöva sitt trummande ännu mer frekvent. Och det är ju bra. Alla älskar ju att det trummas på allt, med allt.

giddy up

...och med denna bilden säger jag god morgon!

breath

Detta klippet var det bästa idag. Så fort jag inte är närvarande börjar min hjärna, mina tankar och känslor totalt styra över mig, och ibland kan flipprandet bli för mycket, det känns som jag doppar huvudet i ett glas mjölk, inget är glasklart.

Då hjälper alltid detta. Det känns ännu värre i början, men sen infinner sig klarsynheten och lugnet. Och det är så påtagligt!


Cigna Sobs!


herregud. ÄR det verkligen såhär på riktigt? USA? herregud igen.

No more Dirty Dancing

Patrick Swayze har dött, efter att ha kämpat mot en svårartad typ av cancer i 20 månader. Allt jag kan säga är att varje gång jag hör time of my life transporteras jag någonstans bortom denna färglösa gråa värld. Jag kan inte låta bli att sjunga med från djupet av mina lungor samtidigt som jag föreställer mig en värld som finns någonstans där jag dansar i perfekt tid med Patrick Swayze.
Detta var den första filmen jag och Tobias såg ihop, back in the days, och här och här hade jag gåshud likt halkskydd på badkarsgolvet.

Så fort jag var och hälsade på mina gudföräldrar när jag var liten kollade jag på Ghost. Och sen växte jag upp, och förstod vilken helt uuunderbar film det är (och att man inte behöver vara rädd för skuggorna som skrämde livet ur mig i slutet av filmen)
Underbara filmer, underbar skådespelare, kan inte låta bli att känna mig sorgsen.

F&S Försova&Skjuta upp

På plats utanför gymet 06:30. Längtade efter ett tungt benpass! Men tji fick jag, för det var ingen där. Förutom folkhopen utanför som stod och huttrade lite samtiddigt som de kastade besvärjelser över F&S . Försovning! Orkade vänta 15 minuter, sen gav jag upp och kände att träningen skulle bli stressig om jag inte kom in på momangen.
Så det får bli promenad till och från jobbet och kanske cirkelfys ikväll. Måste. ha. träning.

Ny på jobbet

nu är den nya bloggen uppe! Have faith, den kommer att bli multum mer intressant ju mer tid som går.
Ny på jobbet

knästark istället för knäsvag

Efter ett snabbt gympass imorse sitter jag här, helt redo. matlåda packad, anteckningsblock medtaget och nu ska. eh. klockan bara gå?
Första dagen på praktiken, och lustigt nog är jag inte nervös. Alls. Har aldrig varit så lugn på premiärdagar innan, men det har väl med arbetsplatsen att göra. Det känns som det kommer bli så bra!
Vi får se, om jag får tummen upp kommer jag starta en ny blogg där jag skriver om hur det är att vara praktikant hos Edelman, något jag hade velat läsa när jag började PRassistent utbildningen för att få en hum om vad man sen får göra när utbildningen är klar. Inget skvaller och sånt skit - utan en saklig beskrivning och branschfunderingar.
Läser ni då?

lost and found

Idag hittade jag ett hjärta på tunnelbanan. Det bara låg där, lilla hjärtat. Jag kände hur det symboliserade min helg.

a little piece of home

Idag ska jag träffa Malin, som jag har känt hela mitt liv i stort sett. Vi ses alldeles för sällan då hon bor i Skåne men icke desto mindre gör hon mig själaglad så fort vi ses, det bara strålar om denna tjej.

dumpa plasten

Idag är det International Plastic Bag Free Day, och därför uppmanar jag alla att lämna plastpåsen hemma och ta med egen kasse! Mer om denna dagen och vad den inebär kan man läsa om i min artikel på livinggreen.se

tic tic tac

Om inte de kommande 16 timmarna och 980 minuterna snabbar sig på blir jag galen. Jag tror fan jag sticker ut och springer en runda, kan inte sitta still.
längtar. för. mycket.

ho-ho

Idag har jag och älskade varit ut i Skärholmen och flanerat lite.. i klädväg fick en tuff skjortklänning och en snyggt skräddad bolero i läder följa med hem, en såndär bra shoppingdag då det mesta man provar passar så bra! Är det lite magiskt med fredagar, att allt är lite extra bra då?
Sen gick vi in på Lagerhaus, och jag fick lite bryt. Jag älskar ugglor - och där stod den, den perfekta ugglans som definitivt, tveklöst skulle med hem. Det är en ljuslykta, så den kommer sprida ljus nu i höstmörkret samtidigt som den är så fin.
ho-ho!

höj horisontnivån

Igår besökte jag finaste Mary som bor på en våning hööögt upp i Skrapan... vilken utsikt! Jättemysigt studentrum och vi babblade på tills det var dags att ta hissen ner och gå på aerobics i samma byggnad. Så smidigt!
När man har en kompis som pluggar till tandläkare kan det hända att man får 4 tandborstar och 4 tandkrämer med sig hem. Hepp! Plus att jag fick en lektion i hur man använde plackers. Ingen gingivit för mig nå mer. Därmed basta!

give me more

Idag är det dags igen. Att hyra Twiligt. Det blir bara... sjätte gången jag ser den. Men vad göra? Har läst ut alla böcker två gånger om (jag kunde inte hantera att den fjärde boken tog slut så jag började om på ettan och låtsades som ingenting!) och 21a november känns jättelångt bort.

Jag gick upp klockan 06 idag, och besteg allena det tvättberg som jag och älskling hade framför oss. Han hade svår RLS hela natten och spillde chokladmjölk i sängen när han försökte få i sig lite dopamin så jag körde Robin Hood och prins John (du vet, när han skall stjäla den sista pengasäcken som ligger under hans huvud) för att krångla ut alla påslakan och örngott. Underlakanet var en egen historia.

Sen gick jag till coop och var först där! wo! kl 07, inte en pensionär i sikte. Kom hem med tvättmedel, purjulök och champinoner.
Fetabiff med sedvanliga tillbehör till lunch.
Jag = hausfrau DELUXE.

here's your change


@ Johanna, Sure Baby Yes

can you start like, now?

Det känns som att mitt liv strålar tillbaka mot mig som den mest klara av höstsolar. Idag fikade jag med Jossan som jag bodde på samma hem och gick i samma klass som under gymnasiet på SSHL. Vi stötte på varandra utanför Friskis förra veckan och bestämde en fika.
Jag hade glömt hur otroligt roligt jag har med henne, men det kom snabbt tillbaka. Underbart!

Efter vår fika var det dags att åka in till city för min intervju på en prbyrå. Intervjuer jag tidigare varit på har gått till så att
1. man blir invisad till ett kalt konferensrum med hiskelig akustik
2. det känns formellt och stelt
3. man känner att man måste verkligen hävda sig för att bevisa att man platsar
4. man får ett löfte om att höras igen

Denna intervjun bröt sig loss ur alla dessa mönster på så sätt att
1. man blir visad runt i alla rum, får hälsa på alla och höra vad de jobbar med
2. det känns vänligt och informellt
3. man berättar sakligt om sig själv och får en positiv och uppmuntrande respons
4. efter ca en halvtimme får man höra att "om du tycker det känns ok, så kör vi"
5. man börjar på måndag!

Jag kan knappt greppa det, jag börjar på måndag!

ni ska snart få se vad jag fann på Topshop som den perfeka "du-gjorde-ett-j*vligt-bra-jobb-som-fixade-denna-platsen-sådär-j*vla-bra-som-bara-du-kan-Fine!"
en riktig, riktig pärla.

afternoon tea

Igår var det tebjudning på innergården i Vasastan med spettekaka och Amandas fina kanelbullar. Och te. MMM.

Amreeka

åh...va jag vill se denna filmen! Den hade premiär i USA i fredags. Så spännande ämne, det ska bli intressant att se hur den blir mottagen där på andra sidan Atlanten.

ett dagsjobb

mitt blöta hår rinner ner över ryggen, det kyler min åh så överhettade kropp. Spinning en timme imorse, fortfarande i en lokal där ventilationen inte fungerar korrekt. Behöver jag säga mer än att det RANN på insidan av glasdörrarna?
jag gjorde en märklig observation. Jag förundras alltid över hur mycket jag tar ut mig på dessa älskade spinningpass.
Jag tror jag kan ha funnit svaret till denna gåta.
När ledaren säger "lägg på lite motstånd" så vrider jag på motstånd i äkta "Perssonanda" i vilken inget görs halvdant. Men idag såg jag att ledaren bara vred några millimeter! Jag hade ju vridit två, kanske t.o.m tre centimeter. Aha!
Tänker dock inte sluta med detta överdrivna motståndshets, jag älskar att behöva moppa upp golvet efter ett spinningpass och att stappla hem på spaghettiben.

I eftermiddag är jag bjuden på afternoon tea i Vasastan. Vi skall sitta ute och Amanda har gjort hembakt. Wow, vilken söndag.

Och den där karamellen jag nämnde..... ja. den suger jag på lite till. Det enda jag kan avslöja är att igår höll mitt hjärta på att brista 4,5 timmar i sträck. Hjärtat är ju en muskel, det vet alla, och jag tror jag har överansträngt det lite. sådär så det gör ont, fast på ett otroligt bra sätt.
Blir ni förvirrade?
jag vet. det är knappt så jag kan förstår det själv.

glöm allt ni trodde ni visste om att klunsa

I somras gjorde Amanda och Tobias upp startordningen för minigolfen i äkta Big Bang theory anda.

That's one small step for man, one giant leap for a pug


luncheon

En stor prbyrå mailade och frågade om jag ville ses över en lunch och diskutera praktikplats. Big gulp! Såklart tackade jag ja. Det är mycket nu, många trådar ute. Roligt att så många tycker att jag är intressant och vill träffas!
This just made my day.

Plus att något ofattbart roligt, mysigt och spännande händer imorrn. Men den karamellen suger jag lite till på innan jag berättar.

khaneli

Jag och Matilda fikade på Saturnus idag. Jag tog med en monsterkanelbulle hem till Tobias.

en jobbig jävel

Fick åka tillbaka till Sabbatsberg idag för att genomgå ultraljud. Naturligtvis var det en manlig läkare. Egentligen bryr jag mig inte ett dugg, men just idag kändes det bara pinigt. Plus att han var tysk! eller var han dansk? Förstog vad han sa gjorde jag i alla fall inte. Men det bästa var att det såg bra ut, inget dök upp på bilderna och om någon vecka kommer provsvaren på posten.

Gissa vem vi såg på stan igår - en jobbig jävel från programmet ballar av stål. Vi hann precis hejda oss från att gå rakt förbi kameran och därigenom löpa risk för att vara med på tv. Han gick runt i fatbrusparken med en marscheringsbastrumma och störde.. ja de flesta med sitt otajta bankande.

Snart ska jag bege mig ut på stan (igen) för att träffa Matilda för en fika. Jag tänkte intrpducera henne till café Saturnus ENORMA kanelbullar.

Och ikväll, ja jävla i min lilla låda, är det gratisspelning med TEDDYBEARS STHLM! tjohoo! gratis är gott.

he, him

An Angel kissed my tears away
today when I was sad.
I wasn't feeling quite myself
my day had been so bad.

I felt a warmth brush by me
that quickly dried my tears;
A gentle, kind, and loving touch
that seemed to hold me near.

Immediately, I felt so much better
and the day seemed brighter, too.
I guess that's just the way you feel
when an Angel comforts you.

platt som en pannkaka

Idag ska jag på mammografi för första gången i mitt liv. Har känt en sak i mitt högra bröst som till slut fick mig att ta tag i ärendet och ringa min husläkare som skrev ut en remiss till Sabbatsbergs sjukhus. Enligt min redaktör ska det vara en ganska smärtsam historia där man pressar ihop bröstet till en pannkaka - AJ?!

Varför är jag alltid prone to smärtsamma undersökningar, som koloskopi och nu detta? Bara de inte ska sticka mig med nålar också.
Poke her.. ahhha.. poke that girl! (ser framför mig hur folk med långa pinnar petar på mig som om jag vore en cirkusbjörn eller så är det möjligtvis ett uppslag till en ny Eddie Izzard sketch)
ja... livlig fantasi, någon?

pick me, pick me....oh, oh, pick me!!

Jag vägrar att ge mig. Jag söker, mailar, ringer. Ger mig inte. Även i dess dystra tider (says who?!) så ser jag positivt på det hela då det faktiskt är ganska många som svarat och de allra flesta otroligt uppmuntrande. Hade jag inte haft livinggreen.se att skriva för vet jag inte vad jag hade gjort. Borde jag söka skribentjobb istället?

Jag fann detta jobbet på ams.se som jag tänker söka och det verkar...lärorikt men det jobb jag asbolut hoppas mest på är detta -åhh va roligt det hade varit om jag fick det. Pendla till Uppsala har väl ingen dött av? och det sista jobbet känns också roligt och mer av en utmaning.

Jag önskar verkligen att jag just NU kunde åka tillbaka till Meji Shrine i Tokyo och skriva ner min önskningar för att sedan hänga upp dem i trädet som japanerna gör.

alas, we have reached our destination

Den mest hektiska helgen ever, jag behövde igår att återhämta mig.
Fredag: Ink Bash
Lördag: Formex
Söndag: Tjejmilen

RSS 2.0