Allt från tuppkam till extensions till sidecut till grafisk lugg!

Jag blir så sjukt framtung, om ni förstår vad jag menar, vissa tider i månaden. Det är allt annat än sexigt att känna sig som en mjölkko. Mu? Då hade jag fan hellre varit bregottko.
Jag har alltid tyckt att en stor barm är ett fint tecken på kvinnlighet men när jag vägde som minst i somras och hade obetydlig klyfta (så liten att jag använde bhtopar från barnavdelningen på H&M) upptäckte jag de bekvämligheter som kommer med att ha två lingon på en planka. Och nu? Nu känner jag mig som en av de värsta tjejerna i Moore.
Bröstlyft? ja, något jag länge tänkt på. nej! säger många med enfas, men erkänn - hade du tyckt det varit så roligt att ha haft hängbröst sen 12 års ålder? jag har aldrig lockats av att göra förstoring men lyft... inga betänkligheter där.
genetiken spelar en fula och dumma spratt ibland. Så länge det finns något att göra åt ting man inte är nöjd med såsom träna, äta någotsånär rätt, meditera och vara så harmonisk man kan så tycker jag man skall göra det i första hand för att förbättra ens livskvalitet men annars ser jag inget fel att ändra på kroppsattribut man inte är nöjd med och som man utan ingrepp inte kan förändra.

Dags att börja packa. Inte glömma klubban - ska ju spela bandy med Tobias och David på måndag! Röjjigt och roligt! Imorgon blir det vindrickarpartaj med Sandra och på lördag blir det kalas. Myshelg med andra ord!

Försöker mig på ett sovförsök till då... IE frågar clos all tabs? och jag kan inte hjälpa att tänka på Eddie Izzards "stop using taps!!"
Om jag somnar så är det nog med ett leende på läpparna i alla fall. *Håller honom på raka armar ovanför mitt huvud likt Invader Zim* I love this man!

det kan hända att jag får praktik hos coolaste snubbarna. Håll tummarna!
Inte helt oproduktiv natt ändå. Ibland är det grymt effektivt med tidsskillnader. Go new york.

fast nu kommer jag aldrig att kunna sova...

No sleep, no sleep. fattar inte vad som är fel, hur jag vissa nätter verkligen inte kan somna. Det har aldrig varit ett problem för mig innan, har somnat så fort jag huvudet på kudden. Egentligen är jag så trött att jag skulkle kunna sova i 14 timmar.
I give up, nu går jag upp och.....går eller något nyttigt.

Måste bara posta en bild på min tennisskjorta jag köpte på tradera i somras. Den fick göra premiär i tisdags och den tog publiken med storm. Me lajki.

Hjälp, va jag har promenerat idag! Först gick jag och solade så att egyptenbrunheten inte skall försvinna, sen skulle jag ha gått och ätit på det nya vegankafét södervegg men det var så litet, och om jag skall vara ärlig, lite... skabbigt? Eller inte schmutsight men shabby-ish. Så det fick bli hederliga Chutney. Sen vidare till Beyond Retro där jag hittade superfina rosa flats men ena rosetten fattades och ena innersulan lossnade så jag tyckte 199 kr var ett alldeles för högt pris samtidigt som jag inte kände mig på pruthumör. Faktiskt så tycker jag den affären ligger lite i överkant med sina priser. Är det inte tänkt att man skall hitta riktigt klipp på second hand?
Anyways. Vidare till biblioteket där jag kopierade saker som jag skall skicka in till eurobonus för att få poäng. Yay, poängsamlarskills! och cidescointyget som jag sedan gick med till min gamla skola Elisabethskolan. Träffade mina underbara f.d lärare och skvallrade över en fika med dem. En lång fika, var där i närmare två timmar tror jag. Mysigt!
Handla lite frukt och naturgodis på hemvägen. Naturgodiset tryckte jag i mig framför datorn när jag letade praktikplats innan jag kom på att jag skulle träna en timme senare.

Nyss hemkommet från step II klassen vilket jag kollapsade av. Maria som håller i passet fick lägga ner mig på golvet med benen i högläge för min puls vägrade trappa ner, jag kollade efter närmare 10 minuter och då låg jag på närmare 150 vilket inte är normalt för mig. Kunde inte koncentrera mig på andningen utan tänkte hela tiden på att pulsen måste sakta ner, det gjorde den såklart inte då.
Tror att jag är lite övertränad, får bli ett lugnt gympass utan pulstoppar imorgon som lite vila, har kört 3 konditionspass på tre dagar nu..

Ligger nerbäddad i sängen, vet att jag borde äta något men mår bara illa fortfarande. Ska försöka sova bort....ruset? ha! det känns faktiskt som ett rus.

Jag känner att jag måste delge omvärlden mina erfarenheter om två specifika jeanstyg i byxformat. Underbara jeans numero ett: Le Temps Des Cerises. Äger dessa och även om de är på tok för stora nu sen viktraset så var de mina favoriter under ett bra tag. Tyget är helt underbart slitet och det känns som om jag skulle kunna bli släpad i marken utan att det syns på dem. Dessutom är loggan en riktig ögonfröjd:

Sen kommer vi till mitt hjärtas ljus; mina Robins Jeans. Gick av en slump in på Esther (som nu är nedlagd, buhu) och där hittade jag dessa på 70% rea. Hade kostat närmare 3000 riksdaler men de blev mina för ca 800! De är de garanterat snyggaste jeansen jag någonsin har och kommer att äga, och dessutom en bra måttstock för när man börjar bli lite rund, för de viker sig inte en tum! de är 25" och kommer förbli så till the end of time!
So there you have them, jeansen som är värda att inhandlas!

Var säker på att du sitter antingen ensam eller på en plats där ingen stirrar på dig om du frustande försöker tysta en skrattattack. Det här händer inte! VAD är det här? BOOM SHAKALAK!

Jag behöver tips på coola webshops med ting från himmel till jord. Allt från kläder till inredning till pryttel och smycken till stuff. Svensk eller internationell spelar ingen roll. Give me?

Jag måste börja leta praktik... typ NU. Ah svårt ju!
eniro?
najj, man måste ju ha kontakter Josefine!
aha...
men då är det ju svårare än vad jag trodde!
bargh...
imorgon!

För någon som inte gillar sin förra arbetsplats väldigt mycket måste jag säga att jag inte verkar få nog. Idag hängde jag där i nästan tre timmar gott folk!
Först gick jag och hälsade på Amandip som berättade att hon också sagt upp sig (surprise surprise!) sen höll jag Ida sällskap på hennes lunch. Efter det fick jag för mig att gå över till Maria och göra synundersökning och TUR VAR DET!
Det visade sig att de glasögonen jag använder ytterst sporadiskt sedan 4 år tillbaka är helt fel för mig! Jag är astigmatiker och har i oviss tid tydligen sett snett och vint! Maria berättade att jag kommer att uppleva att jag blir alldeles snurrig med de nya bågarna och det kommer att kännas som om golvet lutar men detta är på grund av att hjärnan inte direkt fattar att detta är det nya, rätta, sättet världen ser ut. När jag fick testa glasen i provbågar var det som om någon dragit undan en gardin, jag såg helt kristallklart!
Hon förbjöd mig t.o.m att köra bil medans jag väntar på de nya glajjorna, så blind är jag! ha ha...ehm.. ha?

Ah! jag har ju glömt att skriva om "en helt vanlig fest" som gick av stapeln i lördags. Till antalet 17 mycket gedigna, trevliga och sociala personer kom och umgicks, drack, pratade och spillde ut vin. Det hela förlöpte precis så som en vanlig fest skall förlöpa. Mången man blev berusad och till slut blev det utgång vilket innebar att den stora gruppen splittrades till olika fraktioner som avnjöt de sista timmarna av dygnet på olika sätt.

     

"Här är all information om din resa. För att förbättra punktligheten stänger vi från och med den 1 februari 2008 tågdörrarna 30 sekunder före avgång. Kom i god tid. Observera att du inte kan svara på detta e-postmeddelande."

Majgawd SJ, you've done it again. 30 sekunder? Kom i god tid?? Skulle 60 sekunder innan avgång klassas som i god tid menar ni??

På sista tiden har antalet besökare här hos mig ökat stadigt, och jag undrar bara vilka ni är? långväga gäster, familj, syskon eller buen amigos? reveal yourself! =)

Tänk att denna festivalen har blivit så stor! Kommer ihåg 2003 när det var så litet, premiär och vi åkte in mest för att festa. I år är det ju en hel drös med bra band och massor av barndomsvänner att träffa. Kan det bli bättre?! Någon som vill följa med hem till mig och se massor med bra band?

Usch... hade huvudvärk redan igår kväll, låg ändå uppe till kl 02 och såg på heroes. Vaknade av att sopbilen skulle hämta glasflaskor, inte direkt plåster på mitt onda huvud, lyckades somna om men vaknade igen med huvudvärk. Har svalt en rävgiftstablett (citodon) och hoppas att det mojnar snart.
ajaj. paralyserande smärta skjuter genom mitt huvud.

och jag som har mkt att göra........ typiskt. Till råga på allt är telefonen fortfarande stelfrusen även fast jag har betalt båda räkningarna som skulle ta bort min överskridning av maxgränsen. Mailat telia men har jag riktig otur så är den inte brukbar förräns på måndag. Jag kan ta emot sms dock, men inte mms, ringa eller smsa.
Msn it is.....

 

fy fasen! jag vaknade av att det luktade sopor, den där hederliga "här ligger allt du inte vill ha blandat och ruttnar" stanken som ibland kan bli väl påtaglig. Tobias fattade inte ett jota av vad jag dillade om men när jag sen påstod att det luktade stekos och kött så blev han varse om att det kanske var så att jag pratade i sömnen?
Nja, i sömnen var det inte men jag fortsatte mässa om stanken som fick mig att vakna så tidigt och till slut tände och sen släckte tobias ett stearinljus för att bli av med den imaginära stanken (gör Eddie Izzards gest för "in my mind") och för att få tyst på mig... Nu är han i skolan och jag har grundligt sökt genom utrymmet under sängen för att verkligen kontrollera så att ingen av oss råkat sparka in en stor soppåse in i den glugg som är max 10 cm hög.
Naturligtvis var det sopfritt därunder. Till och med påsen i köket fick godkänt av min kritiska nos!

But it doesn't stop! sen började jag tjata om att han minsann inte fick åka till Prag en hel vecka bara för att undkomma rättegången mot Jarl här hemma i Sverige. No no no mister! Och här däremot, var det jag som drömde. Eller hade drömt, jag stod ju där klarvaken på vardagsrumsgolvet och läxade upp honom.

Det är snö på marken och regn i luften men jag trotsar vädergudarna för min promenad. Dock med protective plastpåsar inuti skorna.
ah! alas, telia caught up with me. Mobilen spärrad due to att jag nått maxgränsen (ynka 1000 kr) men since jag betalade den inatt så borde jag få liv i min livsnödvändiga kontaktbas med omvärlden. I hope.

På fredag fyller en väldigt speciell person år. Och hon gav mig, alldeles ovetande, en utmaning när hon för en tid sedan bloggade om huruvida hon skulle stanna kvar i sthlm (jag hejade såklart på detta alternativ) eller åka hem långa många mil och fira med familjen. En av frågeställningarna hon ställde sig själv var "många presenter, inga presenter"

Nu blev det ju alternativ nummer ett och jag känner att hon måste känna att det helt klart var värt det. Därför har jag förvandlats till den mest farliga och uppmärksamma lejoninnan 'cause the hunt is on......

Den dag då man tar hem sin lilla valp ligger den dag då det lilla knytet skall lämna jordelivet för de evigt gröna ängarna där ingen smärta eller bekymmer finns så otroligt långt fram att det känns som en evighet dit. Men nu har den evighet gått för min lilla foyvv där hemma och han har drabbats av Cushings sjukdom, en hormonell ämnesomsättningssjukdom. Den går att behandla men han är så pass gammal att vi har beslutat oss för att han ska få somna in snart. Han mår stundtals riktigt bra men vi vill inte hålla honom kvar enbart för vår skull så dagen då han lämnar oss är nära.
Har varit ganska samlad då jag upplevt avsked många gånger i mitt djurrika liv men nu när jag pratade med pappa och hörde honom gny i bakgrunden medans pappa pratade med honom och jag såg honom framför mig så brast något inom mig.
Klart man blir ledsen, men något som hjälper mig att se allt det fina genom den mörka sorgen är Josh Rouse låt Life.

Sådär då, då var kultur/solsemestern avklarad. Har varit i Kairo innan men denna gången utökades min upplevelse med ett besök på citadellet och även en promenad in i en av pyramiderna. Jäkligt lågt i tak och förbryllande känsla av att gå in i något närmare 5000 år gammalt.

Men resan till Egypten började minst sagt ännu mer spännande. Mötte upp syrran på Arlanda i sjukt god tid, allting flöt på smoothly och till slut insåg vi att vi inte kunde döda mer tid i taxfree så vi beslöt oss för att gå till gaten. Bara den slutgiltiga och tredje passkontrollen som skiljde mig från gaten som begärde boarding 12:45.
Kontrollanten synade mitt pass märkbart noggrannt (jag tänkte att detta enbart berodde på att jag är SÅ lik en presumtiv flickvän till Jackie Arklöv) och efter vad som kändes som en evighet (han kollar brottsregistret tänkte jag) fick jag det tillbaka med orden "jag ser här att ditt pass har gått ut för 2 dagar sen..."
Iskalla kårar flög längs ryggraden.
"Du får åka till Tullgränd 3 och få ett provisoriskt pass utfärdat"
Men vart ligger det?! Hinner jag!? Boarding är ju om 30 minuter!!
Sprang. Sprang genom hela Arlanda, nerför trapporna till baggagebandet ut i ankomsthallen i ett desperat försök att hitta buss 10.
Vart fan är den jävla bussen?! Skit samma, kastar mig mot första bästa taxichaffis
"Vart ligger tullgränd 3??!" Efter en liten betänketid och på inbiten sthlmska: ligger inte det i Värtahamnen?
En man med samma yrke men med mer erfarenhet av fucked up resenärer som inte har koll på passets giltlighetstid erbjuder sig att köra dit.

20 minuter till boarding.
Han kör längsamt. FÖR långsamt!
Kastar mig på porttelefonen och skriker i falsett "provisoriskt pass!" Hör hur poliserna skrattar åt mig...
Upp, fota, skriva min namnteckning som om jag hade en kromosom till övers, betala 980 kronor, kasta oss huvudstupa ner och in i taxin igen, gasen i botten tillbaka mot terminal 5.
Security check igen med lång kö samt VIP kö enbart för anställda (vilket då innebar piloterna ombord nästa flyg med Thai Airways. Och jag!)
Enfaldiga svenskar som mumlar i kön när man tränger sig med vässade armbågar. Löpning genom hela terminalen likt filmen "Home Alone" och sen. Andas. Vi hann. Med 6 minuter till godo.
Ringer hem pch berättar. Öppnar med "allting är bra vi är vid gaten skall strax gå på, men..."

Sharm El Sheik bjöd på enträgna araber. Alldeles, ofattbart enträgna. Ofta önskades en chador så man kunde får vara ifred rent ut sagt.

Brunare i huden och något besatt av fikon och dadlar (Amanda got me hooked redan innan jag åkte) är jag nu tillbaka i Sverige. Drabbades av en mild depression när jag åter insåg att det blir mörkt klockan.....16? För nån dag sedan satt ju jag ju på balkongen i kvällsolen och njöt av den sista värmen. BARGH!
Dessutom har några riktigt tråkiga saker inträffat som tar bort udden av min energi, men inget man kan göra något åt....

Se djupt i mina ögon: åk till faraonernas land!

Byebye now!

Nej, nu måste jag sova. Tur att varken jag eller tobias äger några mjukisapor. Sleep tight!

Jag? Lyssnar på finsk black metal?! WTF? det är nästan så jag blir tårögd av min skrattattack.
Jo, idag blev jag väldigt konfunderad när jag på min last.fm sida kunde konstatera att min musiksmak hade breddats något... till finsk black metal i form av Wyrd?
Nja, Oskar Hanska som skriker, Tobias samt Johan på gitarr skulle jag inte kalla black metal. Men bra är det!

Wyrdbild och även en av de allra första bilderna jag såg av T (jag blev helt struck av his f*ing breathtaking appearance kan tilläggas..)

Året var 2003. Josefine hade börjat sista året på gymnasiet då hon fick en väldigt bra födelsedagspresent från sin New York bosatta syster som vid tillfället levde för musik och bara musik. Höll koll på alla schyssta spelningar och delade lägenhet med en tjej som det då begav sig jobbade på ett skivbolag. Denna amerikanska tös hade fixat en hel skivhög av lite exklusiva blandat med då halvt okända band och en skiva spelades varmt fram tills studenten, färdades till och från Cambridge. Området kallat Nordost i staden Gävle fick vissa dagar höra sin beskärda del av denna skiva (uppblandat med  en fjärde, skånsk medlem, ännu idag okänd). Låten, som Josefine älskar texten till är At the party. Och nu skall hon äntligen få se dem LIVE. Enjoy:

Resan hem kostar: NOLL kronor!
Heja SJ Prio, heja alla mina poängsamlar skillz. FAST! Varför kan man bara boka poängköp om man väljer vuxen? Jag och peter pan, vi åker fan inte för vuxenpris egentligen,  so why do it now?.

Always a catch.

Jag har gjort TV debut! Tränade med liebling på F&S idag när SVT GävleDala dök upp och undrade om de fick filma när jag stod och kämpade som bäst med min wavemaskin. Svetten lackade och flåset på topp men whatever tänkte jag och för 30 minuter sedan debuterade jag, ofrånkomligt oattraktiv med något nära maxpuls, i regionalsänd television.

Har varit en väldigt bra dag och snart bär det av till Egypten men först cirkelträning, invigning av F&S Skrapan, sushi+grammisgala med amanda, pilates, brazvax och som avskedsgrädde på moset en kväll med Sophie dagen innan avfärd. Mycker på G alltså! (Dock inte all på en och samma dag!)

än att få denna länken från sin innerligt älskade, högt aktade och varmhjärtade pojkvän.

Amanda (ickeinsatt, ickespelande noob) då jag förklarade i vilken prikär tid i mitt liv som jag upptäckte det tidskrävande spelet WoW:
"Nej jag kan inte göra denna tentan för jag ska döda en trollkarl där borta"

I klass med Björn Gustavsson i Parlamentet:

Nu drar vi till Landet.

Tränad
Duschad
Nygödd
Mysklädd
Partysugen
Ciderinnehavande
Amanda-väntande
Bring all your friends-gående.

ÄR JAG.