Att känna sig trygg och beskyddad är något av de bästa sakerna med att vara Tobias flickvän. Idag inne på Mcdonalds när vi väntade på hans mat kom en hemlös, relativt harmlös man fram och frågade om vi hade några mynt. Han fick våra slantar och sen skulle fyllot börja tacka. bocka och krama. Med fulla män känner rman sig aldrig riktigt bekväm, men denna mannen svävade någonstans i området mellan att vara likable och lite för full för att vara likeable.

Sista dagen i januari idag och den spenderades tillsammans med pappa på Östasiatiska museet, där vi såg utställningar om Kina. Väldigt intressant, synd bara att det inte var någon utställning om Japan ännu, med tanke på att det idag är ynka 46 dagar kvar tills vi åker till Tokyo. Som jag längtar! 

När jag gick i fyran och femman var jag head over heals kär i David Duchovny. Jag missade aldrig ett avsnitt av Arkiv X, samlade varje tidningsurklipp (totalt har jag 52 sidor!) jag kunde hitta och tack vare Californication har jag nu fått en nytändning.

Jag försökte. och falerade totalt. Skulle gått upp klockan 09 (somnade 03.30 som vanligt) men idag gick det inte. Somnade om och vaknade först 11.30, så jag behövde definitivt sova.

Jag förstår verkligen inte hur min kropp orkar med all träning utan riktig sömn...jag tror vi gick till sängs vid 03:30 tiden.

ja, kan man inte sova så kan man prata med Martin på msn, men nu har han övergivit mig så jag och Billy peppar inför torsdagens äventyr - jag skall vara hårmodell för min bästa Johanna på Sure Baby Yes! Mitt hår är i hennes trygga händer, det hade jag ändå planerat för jag är slut på idéer för snygg fripp. Vi får se imorgon vad det blir!

När man inte kan sova på natten så är det bara ond bråd död på teve. jordan rättsläkare, numbers, CSI, Navy CIS osv osv.

Idag blev det gymet två gånger om, imorse styrketräning och i eftermiddags när Tobias skulle gå så kände jag varför inte, jag följer med och kör kondis. Så 45 minuter på ellipticalmaskinen blev det och jag svettades som en liten gris minsann.

leka leka leka. med bilder. roligt!

Barn, vet ni vad som händer ikväll? Jo, en vän till oss, aka Library Tapes spelar på Landet ikväll! Så åk dit och för en mindre summa pengar (sextio kronor) så får ni höra melodisk och drömsk musik! Det är så underbart när det går bra för någon som man vet kämpat länge med sin musik och som nu turnerat i Japan, Europa och USA och var nu i november på en turné i Irland och England. Go David.

Igår var det vitlöksfest på Bo's. Det tog en halvtimme att komma till vårt bokade bord och en timme för att få maten. Kajsa ropade högt och "åt" papper, det dracks vitlöksöl och bloodshots, vi sjöng för Amanda, ratade servitörer, viskade om slice hit och slice dit - stämningen var på topp!
 
 

Efter middagen var klockan sent så jag och Tobias begav oss hemåt för att se på film, och det leder mig osökt fram till veckans filmtips:
Lars and the real girl. En helt underbar film med sån värme, vänskap, kärlek att man blir tagen. Det är ingen film som kommer ut och grabbar tag i dig utan det är ett väldigt lugnt och sävligt tempo den bjuder på men det är så väl sammanhållet från början till slut att man inte alls tappar intresse. Rekommenderas varmt!


 

Vilka resultat man får! kunde inte sluta stirra på mina deffade armar igår när jag körde med fria vikter, det har gått så fruktansvärt fort, och  det är helt besinningslöst hur mycket man orkar ta i! Tänker fortsätta mitt schema i en månad till, och från och med den dagen då jag får börja springa igen så tänker jag varva styrka och kondis, även om det inte är det mest optimala när man bulkar.

Idag hade jag Berghs infodag på schemat, samt att fixa med Amanda och Cajjans pressies inför deras sinnessjuka bålfest/inflyttningsfest ikväll. Pepppepp!

jag vill så mycket, för fort för mitt eget bästa. "Alla andra" argumentet tjäbblar på där inne i skallen och jag missar nuet.. kommer på mig själv med att vara så långt borta från att vara här och nu, antingen in the past eller in the future. Never present........... "jag vill också"... time will come.

Först skrev jag ett långt inlägg om hur kasst jag mår just nu, hur dåligt jag sov inatt och om min panikångest men när jag  började läsa om en man min pappa ofta refererar till, Robert Assagioli tog jag bort allt. Ju mer jag läste, desto mer avtog min panik över att inte må som jag "borde", och desto mer hoppfullhet kände jag över att saker inte är så katastrofala som någon i mig målat upp.. Saker jag tänkte på började klarna och mina problem syntes inte så omöjliga. Jag mår fortfarande inte BRA, men jag har tagit av mig offerkoftan, lagt ner förnekarens mask och börjat förstå att med lite tankejobb och en annan inställning så tar jag mig nog igenom detta.

man får stiga in i en ateljé här på Södermalm och beskåda klänningar vi snart kommer få se på turnéframträdanden i TVrutan som årligen följs av stora delar av det svenska folket.

Idag när jag avskedsfikade med min syster och hennes pojkvän så fattade jag ett stort beslut som kommer innebära väldiga förändringar. Det var så skönt att kunna bolla idéer med dem och de stöttade mig till fullo.

Ojdå, vilken delikat liten bloggpaus det blev där. Men nu kära vänner, är Ubuntu borta från min dator och Windows XP åter installerat. ordet ÄNTLIGEN comes to mind...