Har aldrig gillat project runway, men efter det att jag fastnat i det garanterat värsta skyfallet sedan universums skapelse och blivit soaking wet, in under bara huden och därmed var nerkrupen i sängen med te och halsduk och zappade runt bara för att se min systers gamla professur i fashion design, Tim på ett plan i första klass på väg mot Paris och jag visste precis vad nästa footage skulle visa; YES, där va den blå dörren och de oupplysta kommentarerna om att " didn't even know there was a Parsons in Paris!"
Min systers gamla skola, som jag har besökt och fått vandra runt i. Drog på smilbanden och tänkte att hon faktiskt gått dit varje dag och haft det som vardag, och dessa personer stroppar in och hoppas att the world should tremble and fall by their creations. Hoppas det går precis lika bra för dem som de önskar, roligt att se att åldern på deltagarna var lite över medelålders.

Vågar man sig ut idag utan att himlen öppnar sig? Just nu skiner solen men aldrig att jag tänker ta den som garanti, den har svikit mig å så mången gång förr!

This calls for "breakfast".

Här har ni någon som vet hur man ska hantera en kamera. Ironiskt nog är första bilden suddig, haha-

Igår kväll var marken torr.
Klockan 03 inatt vaknade jag och var helt övertygad om att expediten från H&M Väla som jag lurade stod med hammare utanför mitt fönster, på god väg att ta sig in och döda mig i sömnen. Men nej, det var bara ösregn. Och inte ösregn av vilken kaliber som helst, hade man vistats utomhus hade man variut tvungen att skydda sig med störtkruka för att inte få hjärnan penetrerad av sylvassa regndroppar med en hastighet av 1000 km/h.
Det regnar fortfarande ihållande och det verkar inte alls ge med sig. Jag löser korsord, har mjukis och gör jordgubbstårtan med superlågt GI. Ingen hembygdsgård, ingen majstång, ingen dans, ingen fiskdamm och ingen våffla. Alltså inget infriande av våra efterlängtade tradtioner. Suck my dick.
Det väntas komma upp till 50 mm idag. Glad midsommar, för all del. Bättre att det regnar nu än på Roskilde om en vecka.

Ja, tycka vad man vill om Ryanair, men just nu känns det tryggt att veta att det inte är SAS vi skall ut och flyga med om några dagar. Om det hade varit det så hade vi förmodligen inte kommit iväg. Surpuppor som skall sätta sig upp mot auktoriteten... Det börjar växa till sig.

Ett stort plus för Topshops petite-avdelning där minimala typer som en själv kan hitta byxor som ofattbart nog passar på längden och en extra kostnad för upplägg kan därför uteslutas. Sen att Beyond Retro har ett hörn med saker innebär ju bara gräddet på mitt shoppingmos.
(Fantiserar genast om potatismos...)

Jag har ett nytt beroende. Diet coke och:

Såg vi igår på filmstaden söder. Oh ladida, va rolig! Skönt att vara på ett ikke pretantiöst humör och bara stänga av alla analytiska delar i hjärnan och bli road av en simpel och... nä, simpel räcker - film. Inte humor på högsta nivå men kvantiten räckte för kvällen. Och humöret var ju otvetydigt på högsta nivå resten av kvällen. Sevärd!

13 dagar kvar till:


KAN MAN LÄNGTA MER? NEJ. FYSISKT OMÖJLIGT!

Haha, min pappa är så rolig!! Han är ju krigshistoriker, lektor, marathonlöpare, upptäcksresande och bergsbestigare (med Kilimanjaro på sitt CV vid 60 års ålder - slå det!) men helt ny på vad tekniken nu kan åstadkomma. (inte att fördöma, min egen farfar var född 1898!!) Han mailar bilder och bränner skivor så det står härliga till.

Ikväll mailade en han en bild från whiteouten han var med om när han skidade ner till Kebnekaise fjällstation under rutten på kungsleden. Jag och mamma tycker att han liknar Fridtjof Nansen.

Han är så förbannat cool, pappan min.

Jag känner att jag vill promota mina 7 obskyra auktioner på tradera. Köp! Köp! Köp! Alla pengar går oavkortat till min shoppingkassa jag skall bränna i slutet av maj. A good cause.

Visst är Anna Skipper något av en inspirationskälla ibland? Vresiga paret på tv har väl inget att sura över, de får i alla fall äta! Tjejens uppsving i målmedvetenhet när hon fick löftet att göra en plåtning fick en gammal tanke att poppa upp, och det där alldeles speciellt målet är satt:
När jag gått i mål så ska jag och Tobic till Atelje Uggla och ta ett fint, stort porträtt att hänga ovanför sängen, där vi funderat länge på att ha en fin tavla.
Yay! Det känns så inspirerande. Något jag har velat göra länge.

Ja, mamma talked my butt out of it. Men jag är fortfarande KÄR i detta möblemanget. Du måste köpa det så jag kan komma hem till dig och klappa på det och önska att jag hade plats för det. Buhuu...
Realism. Något så svårt att applicera ibland.

Det är skönt att kunna vara hemma vissa dagar. SVT på förmiddag, tidig eftermiddag är hur bra som helst! Med extremt söta barnprogram, intressanta diskussioner, boktips (har precis beställt Susanna Popovas nya.)

Tar det lugnt idag, motion, tvätt, städ, hämta byxor hos skräddaren. Hosewife? Ja nästan... - Ensamstående housewife. Men, va skönt!