ett dagsjobb
jag gjorde en märklig observation. Jag förundras alltid över hur mycket jag tar ut mig på dessa älskade spinningpass.
Jag tror jag kan ha funnit svaret till denna gåta.
När ledaren säger "lägg på lite motstånd" så vrider jag på motstånd i äkta "Perssonanda" i vilken inget görs halvdant. Men idag såg jag att ledaren bara vred några millimeter! Jag hade ju vridit två, kanske t.o.m tre centimeter. Aha!
I eftermiddag är jag bjuden på afternoon tea i Vasastan. Vi skall sitta ute och Amanda har gjort hembakt. Wow, vilken söndag.
Och den där karamellen jag nämnde..... ja. den suger jag på lite till. Det enda jag kan avslöja är att igår höll mitt hjärta på att brista 4,5 timmar i sträck. Hjärtat är ju en muskel, det vet alla, och jag tror jag har överansträngt det lite. sådär så det gör ont, fast på ett otroligt bra sätt.
Blir ni förvirrade?
Men vänta nu... har ni varit och tittat på valpar??? :) Hahaha, det är väl va jag skulle gissa på när jag läser det du skriver ovan;)
Ah efter att ha läst din spinningsreflektion känner jag hur mkt jag saknat spinningen. I want tooooo!!!
hihihi jag är likadan på spinningspasset. Man tar ut sig till max ibland och mår såååå jävla bra efteråt. Och så är man ju vrålhungrig också... med gott samvete!!!
Lite segt med blogging för mig men man har ju inte så mycket tid.
Jag vill passa på att önska en fin start på nya veckan iaf.
kram sötis
jag blir inte ett dugg nyfiken, för I KNOW WHAT IT IIIIS!! ;-)
(och av din text så antar jag att det var en lyckad dag)
tack för senast! och tack för dina usa-tips!
kramikram!
Hund?? Katt? Barn?? Flytt? Jag tror mest på det förstnämnda. =)
Ditt hjärta kommer snart att bli helt och friskt igen. Ha ha !
kram
