gamla vänner

Jag och Mattias har känt varandra länge. Det märks när vi får några glas i oss, då kommer minnen tillbaka likt två gamla stofiler sitter vi och filosoferar, om kvällar när han bar päls på efterfest och andra lustiga händelser, och vad vissa skulle kalla hädelser.. Vågar vi oss ut på stan? Jo, men det tror jag väl. Jag är ju hans +1.
NU går bussen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0