Personliga Persson

Nothing can be created out of nothing.

couldn't help it!

Jag har fått en släng av löpningshybris och anmälde mig precis till det 6:e loppet i år! Blodomloppet 1 mil den 10e juni, då är pappa uppe i Stockholm och förhoppningsvis får han se mig springa ett lopp för allra första gången!

Idag är det bara TOLV dagar kvar till premiärloppet SpringCross. 12 km terräng - det blir tufft, och roligt förstås!

Vad roligt! :)



SpringCross låter skitkul! Hejja hejja!

haha vad roligt ju! ja det finns bål på nissan, mitt inne i stan. det brukar vara ganska mycket folk på broarna och jämte, och sen brukar halmstads kanot klubnb köra runt bålet och så :) helt ok att gå och titta på tycker jag. Sen vet jag inte om något mer är planerat.. brukar ju vara ganska stökigt i stan sen ;/ men bålen börjar väl någon gång runt 19-20 tiden :) var det till någon hjälp? :D

Vännen...jag börjar undra om du gått och blivit lite tokig. Hålla på och springa sådär kan ju aldrig vara nyttigt ;)



Dock fortfarande sjukt imponerad av dig smile

Kramar

du är inte riktigt klok! haha! tänk så olika vi människor kan vara va... jag skulle ALDRIG I LIVET anmäla mig till en löptävling! får ångest bara av ordet löpning! hahaha!

men blir helt klart impad av dina löpartalanger! bra bra bra jobbat!



förstår att du blev less på stämningen på skolan. jag var också det, och då bodde jag inte ens där.

var väl inte heller riktigt accepterad i klassen, eller, jag var "ingen" helt enkelt. från 1:an till 9:an var jag som en liten clown, och jag kom överens med alla och tyckte skolan var toppenkul! vår klass hade världens sammanhållning, och vi hade allihopa gått i samma klass från just 1-9. vi var som en familj. jag gillade att stå inför folk och prata, och var inte ett dugg blyg. kompis med alla. direkt första dagen i gymnasiet så bara låste sig allt. allt var så nytt, alla personer var nya, och alla verkade känna varandra innan. så, den jag verkligen var gömdes liksom under de tre åren och det var riktigt jobbigt att inte kunna vara "sig själv". det låste sig helt enkelt.

på fotbollen släppte det däremot. där kände jag mig trygg.

lustigt att du tycker att det var lättare på backa än i klassen! själv upplevde jag det hemmet som lite skrämmande faktiskt! tillhörde ju det först, men bytte sen till björka. tyckte det var lite mycket "fina kullen" däruppe. även om det såklart fanns undantag med trevligt folk också! som du tex! ;-)

men skönt att du trivdes! vilka delade du rum med de första åren? gick det bra?





tack så mycket! kul att du gillar ateljén och illusarna!