Heimweh

Det är mörkt, kallt och regn/snöigt. Hemlängtan kommer krypande. Längtan efter det man vet och kan från ens barndom/uppväxt. Obeskrivligt tråkigt och osexigt när man väl var där, man längtade bort vareviga dag. Men nu känns det småromantiskt och tryggt. Längtar efter människor man kännt hela livet, efter en trygg miljö där man inte luras av allt och alla. Där folk vet vem man är, är klara med att döma en och inte bryr sig ang det mesta.
Enkelt.
Jag vill hem. Situationen är ohållbar (just nu)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0