nog!

Nu får det vara nog! Är det inte min älskade som jag oroar mig för så är det hans pappa. Vill inte att personer jag älskar skall befinna sig på sjukhus, det passar sig inte. Vill inte behöva tänka på att jag kan förlora dem när som helst, men efter idag blir det så fasansfullt påtagligt. Iskall verklighet. Ingen är odödlig, och livet är så taget för givet. Nu gick det ju bra denna gången, tack och lov. tack och lov.....

Jag och amanda hade julavslutning idag. Vi åt fruktsallad, bytte julklappar och tog hoppbilder med hennes splitternya systemkamera: HOPP!
  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0